Stora Hotellet. Maneriumgrupp, rösträtt för kvinnor. Tablå arrangerad att Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Örebro.
Från 299 kr
Riksdagskvinnornas entré 1922
Sammanträde under den internationella kvinnokongressen i Stockholm år 1911.
Porträtt av Agda Montelius vid sitt skrivbordet.
Deltagare vid den internationella kvinnliga rösträttskongressen i Stockholm år 1911 uppställda med standar vid Södra Blasieholmshamnen.
Rösträttskongressen 1911
karta
Porträtt av Anna Whitlock vid sitt skrivbord.
Porträtt av medicine doktor Karolina Widerström vid sitt skrivbord.
stadsgata, demonstration, kyrka
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från USA, 1936. Motiv av Susan B. Anthony, 1820-1906 Rösträttskvinna
Socialdemokratiska valarbetare på ett lastbilsflak i Hässelby Villastad.
fotografi, genomsiktsbild, bilder, negativ
Ett rösträttsmöte i Huskvarna, förmodligen i juni 1915, då Jönköpings förening för kvinnans politiska rösträtt hade inbjudit till ett stort allmänt möte.
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Tändsticksarbetare i Stadsparken under den politiska storstrejken 1902 för krav på allmän rösträtt. "Namnlista" för bildandet av en murarfackförening i Jönköping 1899. Jönköpings läns folkrörelsearkiv.
Kvinnoporträtt. Astrid Nyberg övertog 1911 tidningen Norra Hallands tidning Vestkusten efter sin far J. P. Nyberg. Hon var även medlem i Varbergs Förening för Kvinnans Politiska Rösträtt (VFKPR). Fotografiet är troligen taget i samband med att hon fyllde 50 år 1927.
Jenny Wallerstedt. Porträtt. Jenny Wallestedt var ordforande i föreningen för kvinnlig rösträtt i Linköping i 16 år. Hon arbetade som lärare på Elementläroverket i Linköping för kvinnor, numera Elsa Brändströms skola. Våren 1919 valdes hon in i stadsfullmäktige i Linköping som en av de första kvinnorna. Fotograferad i Maria Teschs ateljé som fanns i Linköping åren 1873 - 1936. Digitaliserad efter original glasnegativ som förvaras på Stiftsbiblioteket /Linköpings stadsbibliotek.
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.