Järnvägsstationen i Gislaved. Vid invigningen 1901-12-22 av järnvägen mellan Reftele och Hestra.
Från 299 kr
Invigning av sidobanan mellan Hestra och Gislaved för allmän trafik, 1925.
Borås - Alvesta Järnväg. BAJ persontåg på bron över Nissan mellan Hestra och Nissafors.
Byggande av linjen Hestra-Gislaved. Linjen började byggas 1923 och öppnades för trafik i november 1925.
Järnvägsstationen i Gånghester. Vid järnvägsspåret mellan Borås och Hestra. Troligen är denna bild från 1902 då järnvägsstationen invigdes.
Teckning av Ferdinand Boberg. Kalmar, Vestra sjögatan
Ägare:/1951-70/: Dampfschiffahrts Ges. Neptun A.G. Hemort: Bremen.
Östergötlands Län - Handmålad Historisk Karta sent 1600-tal
En familj poserar klädda i sina finaste kläder
En familj poserar klädda i dräkter från Rättvik, Dalarna.
En kvinna sitter, och två män står bakom, klädda i folkdräkter
Björklunds villa i Byttorp. Från vänster 2 bröder till Hilma Carlsson. Olivia Björklund f 1882, d 1970 småskollärarinna. Jenny gift med Fritz Larsson Thå, Sandhult, Hilma Carlsson gift med Lars Carlsson Hestra Borås samt på förstubron föräldrarna Klara Eliasdotter f 1843, d 1922 och Olof Björklund f 1839 d 1920.
Sammanspikningen av sista rälsskarven på BAJ mellan Hestra och Nissafors 26/7 1902. fr.v. Baningenjör vid BAJ H.C.Schultz, VD Kapten Carl Sprinchorn, Rådman Erik Trana, grosshandlare Christian Carlander, Landssekreterare Mats Zachrison (revisor i BAJ), Landshövding L.W.Lothigius, Landssekreterare Fritiof Ohlsson, Professor Aug. Wijkander, Grosshandlare Ivar Waern, Fabrikör Alfred Sandwall, Byggnadschef F.Blidberg, Bandirektören BJ Major D.Insulander
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
Ark med tre monterade foton och text: "Eldhús med hlódum, dvs. ett brandhus, eldhus, med ryggås och ljore. Detta är den enda eldstaden i hela prästgården. Sovrummen var oeldade och prästen satt och skrev i sin skrivar stuga på vintern med vantar utan fingertoppar på händerna. Eldhuset har ingång från stora gången och är det östligaste rummet som ligger norr om denna. Det ligger med sin östra långvägg mot bakgavlarna av avträdet och prästens skrivarstuga. Jfr planskissen. a. Fotot taget från stora gången mot eldstaden. Man ser något av dörren till höger på fotot. I bakgrunden till höger syns något av det fönster som ljuset över eldstaden faller igenom. Observera att väggen är av sten vid eldstaden. Utanför stenväggen ligger torvvägg. Man eldar med torkad gödsel. b. Fotot taget från eldstaden mot den öppna dörren ut till stora gången. På andra sidan stora gången står dörren öppen in till mjölkkammaren. Det som ligger travat till vänster om dörren i förgrunden är den gödsel man eldar med här i huset. Kistan i förgrunden till vänster är densamma som syns i förgrunden till höger på foto a. c. Närbild av eldstaden. Jfr foto a."
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från sydväst av Glaumbaer kyrka och dess gamla prästgård. Denna prästgård, med sin mängd torvhus, var i bruk som ordinarie prästgård för församlingens präst ända till år 1944. Nu är den museum. Gården är 115 år gammal. Fähus, stall, lador osv. ha legat söder om bostaden och syns ej på detta vykort. Högen, som syns framför prästgården, är resterna efter en brand. Bakom den syns den långa längan som inrymmer midbadstofa samt nordurhús och sudurhús. de fyra högra "vindskuporna" höra till midbadstoda, och den till vänster till nordurhús. Fönstret på gaveln tillhör sudurhús. Ingången, som man ser något till höger om detta fönster, leder direkt in till handkvarnsrummet. Man bör nog även se den som en reserv-utgång i händelse av eldsvåda. Jfr planskissen från år 1958. Huset längst till höger är smedjan. Framför den syns en gödselkvarn och en hösläpa, isl. vögur. I förgrunden stora vägen som till höger går mot Varmahlid och till vänster mot Saudárkr´kur."
Ark med två monterade foton och text: "a. Búrmed mjólkurílátum. Detta är den mellersta boden på norra sidan om stora gången. där finns kärna, skålar, smöröskor, mjólkufötur, våffli-jern m.m. Ljuset faller in genom de båda takfönstren. Fotot taget från stora gången och in genom dörröppningen. b. Skyr- eller ölkammare. Detta är den mellersta av de tre bodarna på södra sidan om stora gången. Fotot är taget från stora gången in genom dörröppningen. Ljuset sommer från takfönstret upptill till vänster."
Ark med ritning och text: "Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdiga. Planskiss av Glaumbaer gamla prästgård. Denna prästgård, med sin mängd av torvhus, var i bruk som ordinarie prästgård för församlingens präst ända till år 1944. Nu är den museum. Gården är 115 år gammal. Fähus, stall, lador osv. finns det rester av söder om museet. Endast i rummen Da, E, J, K och L är det gov av trä. I alla övriga utrymmen är det jordgolv."
Mikaelikyrkan
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.