Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
Från 299 kr
Foton 25/9 1963. Kärran väger 3,8 kg, är tillverkad av stålrör, rostskyddsbehandlad och målad med grå effektlack. Den har två kullagerförsedda hjul och kan förvaras i en buntförvaringslåda. Kärran skall användas tillsammans med brevbärarväskan, artikelnr 620 23. På väskan har gjorts skodda urtagningar, som anpassats efter kärrans upphängningsanordning. Tillverkad av Postverkets verkstad. (Se Post Nytt nr 1/1964). Förste postiljon Bertil Lindroth, från Generalpoststyrelsens Kundtjänstavdelning, agerar brevbärare och visar hur kärran användes under brevbäringsturen.
Foton 25/9 1963. Kärran väger 3,8 kg, är tillverkad av stålrör, rostskyddsbehandlad och målad med grå effektlack. Den har två kullagerförsedda hjul och kan förvaras i en buntförvaringslåda. Kärran skall användas tillsammans med brevbärarväskan, artikelnr 620 23. På väskan har gjorts skodda urtagningar, som anpassats efter kärrans upphängningsanordning. Tillverkad av Postverkets verkstad. (Se Post Nytt nr 1/1964). Fru Maud Ågren, deltidsanställd brevbärare vid postkontoret Bandhagen 1, demonstrerar hur kärran hopfälld kan placeras i buntförvaringslådan (arrangerad bild).
Foton 25/9 1963. Kärran väger 3,8 kg, är tillverkad av stålrör, rostskyddsbehandlad och målad med grå effektlack. Den har två kullagerförsedda hjul och kan förvaras i en buntförvaringslåda. Kärran skall användas tillsammans med brevbärarväskan, artikelnr 620 23. På väskan har gjorts skodda urtagningar, som anpassats efter kärrans upphängningsanordning. Tillverkad av Postverkets verkstad. (Se Post Nytt nr 1/1964). Fru Maud Ågren, deltidsanställd brevbärare vid postkontoret Bandhagen 1, demonstrerar hur väskan hänges upp (arrangerad bild).
Utklädda barn på en grusväg i Halland. I Halland samlades barnen förr för att utklädda hälsa våren genom att gå från gård till gård sjungande med nyutslagna kvistar i händerna. Seden kallades för att föra maj i by eller majgrevefesten. Händelsen har skildrats av den Halländske konstnären Severin Nilson i ett motiv från ryggåsstugan Oktorpsgården i Slöinge (senare flyttad till Skansen). ”Den lille kungen i Oktorpsgården” målad 1876.
Stationen öppnad 1928 med en- och enhalvvånings stationshus i trä, sammanbyggt med godsmagasinet. Nu för tiden är den säsongstation. Motorvagn SJ Y1 1343. Y1 är en dieseldriven motorvagn som byggdes enligt Italiensk- Fiat licens i Sverige av Kalmar Verkstad. Motorvagnen trafikerade på Inlandsbanan och är exteriört målad i inlandsbanans färgsättning. "Pizzaracer" finns kvar i originalutförande på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Den andra vagnen är SJ Y1 1305, den tillverkades i Italien av Fiat i slutet av 1970-talet.
Masse har gått ut på åkern norr om gårdsparten och tagit an bild av ladgaveln och tröskhuset. Ladan var byggd i bulteknik så som brukligt var, man ser bandskallarna sticka ut i hörnet. Ladan har sen höjts med ett foderloft i resvirke och fått moderna fönster. Tröskhuset ser ut att vara höjt precis när bilden togs, panelen är ännu inte målad och halmen mot tröskhustaket ser helt ny ut. Taket är lagt med papp i liggande vådor, ovanligt nog. Tröskhuset har fått portar och fönster, vilket visar att man rett in det för andra ändamål. I förgrunden står det en jämn och tät bandtun.
Enligt fotografens noteringar: "Hede Kyrka". Hede kyrka är byggd av trä och i korsform. Den invigdes första söndagen i advent 1887. Föregående kyrka uppfördes 1727. I gamla handlingar omnämnes en kyrka redan år 1391. Från gammal tid rymmer Hede kyrka en dopfunt av täljsten från 1100-talet. Det finns en madonnabild av ek från 1300-talet, altartavla med bild av Jesus på korset, målad av mästaren Jonas Ahlstedt från Uddevalla år 1775. Altaret och den vackra predikstolen från den gamla kyrkan plockades fram efter att i 45 år ha legat undanstuckna i en skräpbod och sattes in på nytt. Bland de gåvor som skänkts till kyrkan kan nämnas en mässingsljuskrona skänkt av lärarinnan Johanna Svensson.
Familjen Jacobsson i Risätra. Sittande längst till vänster Jacob Jacobsson, sedan Ellen , Karl, Astrid och Stina.. Notera Renströms uppbyggda "dagsljusateljé" utomhus. Fotofonden som är målad av Hjalmar Elggren uppspikad på husets exteriör. Kring fonden är flera draperier uppsatta med vilka ljuset reglerades för att undvika hårda skuggor osv. Bildernas utomordentliga kvalitet beror till stor del på "ljussättningen" . Bilden beskars sedan innan monteringen ned till formatet 9x12cm, medan negativet som här skannats i sin helhet 12x16 cm, låter oss se arrangemanget. Flera fotografier av Renström med samma fotofond finns Se t ex : NMA.0048972
Bystad (Bysta) den 23 mars 1937. Den fristående klockstapeln, som hör till kyrkan, är gjord av trä och målad i gul färg (framgår ej av bilden). På det nedre takets alla fyra sidor finns varsin klocka med urtavla. Över det nedre taket finns själva kyrkklockan i ett utrymme med fria öppningar ut, och längst upp ett övre tak med en liten lökkupol och en vindflöjel. På vindflöjeln står det "1721", vilket ger uppgift om när klockstapeln byggdes. Marken är snöbelagd och bakom klockstapeln finns några träd.
Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av s.k. bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet.
Porträtt av Adolf Drakenberg (18271896) och hans hustru Augusta Adler (18341866), knäbild, sittande. Han, till vänster, med mustasch och polisonger, klädd i svart frack eller bonjour. Hon, till höger, med mittbenat hår, ljus klänning med vita manschetter och svart sjal. Dagerrotyp / daguerreotyp helt glasad. Passepartout i svart färg målad direkt på glaset. Svart bakstycke av papp med två påklistrade vita etiketter med handkriven text: "Johan Adolf Drakenberg/f. 1827 +1896/hans hustru Augusta Adler f. 1834 +1866" och "Patron/Adolf Drakenberg och /hans hustru Augusta Adler/porträtt taget 1852". Nordiska museet inv.nr 143947. - Portrait of Adolf Drakenberg (18271896) and his wife Augusta Adler (18341866). Third-plate daguerreotype dated 1852.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup på Halmstad-Nässjö järnväg". Sannolikt Brännö säteri. Motivet visar en stor ljust målad manbyggnad med en flygel till höger och en mindre byggnad till vänster i liv med staketet. En man och kvinna står under de höga lövträden och en man ses vid trappan till verandan. Brännö säteri grundades av Carl Ludwig von Blumental på 1720-talet. Han var från Tyskland och hade arbetat vid Jönköpings regemente inom Karl II:s armé och hade vid sitt avsked 1721 majors rang då han inköpte ett stort antal hemman i Torup.
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.