Tureholm
Från 299 kr
Hov
fotografi
fotografi, vykort
barrskog, ackja, rentransport, ren, vinter, kvinna, gujnna (saL), dálvve, skihpasujtár, boatsoj, giesse, gieris
porträtt, fotografi, photograph@eng
Ladugården som Nilssons byggde i två etapper, den långa delen längs vägen 1888 och delen i vinkel 1912 är ett mäktigt bygge. Här är just den nya delen färdig och en dryg tredjedel av del äldre delen har fått nytt spåntak. Den äldre ladugården innehöll två kohus, stall och grishus (?) till vänster och en mycket stor lada till höger. Den nya delen innehöll ytterligare fähus.
Dottern på parten Vendla Larsson står vid tröskhuset framför ladugården. Vi ser ladugårdens två fähusdelar med hoimdar, hörum. Det högra fähuset innehåller sannolikt både stall och kohus iom att dörren är bredare. Invid dörrarna sitter rombformade fönster, helt unika! I tröskhuset verkar vandringen vara urriven och nu tycks man ha hö eller halm här. Stegar finns här liksom invid de flesta uthus. De är smalare upptill än nedtill, något som var brukligt, särskilt på långa stegar.
Masse har tagit två bilder av gårdsparten från änget i väster. Ladugårdens gavel och fähusets långsida syns någorlunda. Man kan se att fönstren håller på att förstoras på ladugårdsgaveln. På fähusets vägg i skydd av det utstickande taket hänger en lång stege. Det var mycket vanligt att man hade en eller två långa stegar och eftersom dessa var av trä, måste de skyddas för väder och vind.
Magnus Adolf Pontin inledde sin långa militära karriär vid Första livgrenadjärregementet i Linköping kort efter sin examen i Uppsala 1824. Han erhöll majors avsked från regementet så sent som 1868. Från 1835 var han gift med Hedvig Charlotta Durling. Makarna kom över åren att arrenderade ett flertal gårdar, varav Sunnanå och Falla i Torpa, Tomta i Svanshals och Saxtorp i Ljung utgör några prov på makarnas boställen. Han avled 1887 efter att ha varit änkling i 15 år.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.