Fotografi från Grönland. Motiv av temperaturanteckningar.
Från 299 kr
> "puckel"." >Dokumentation av utställningen "Teknik i hemmet". "Att hålla maten kall" t v Temperator skåp och Electroluxs första absorptionkylskåpet, D-skåpet, med kylapparat och armatur inbyggda i en >> "puckel".
Anordning för bestämmande av rälens temperatur.
Eva mäter temperatur på asfalt med sticka, 1987
Tekniska Mässan. Monter för Penn kontrollorgan, för reglering av temperatur, tryck och fuktighet.
Verkmästare Gotthard Lind visar julskinkorna som förvarades i ett kylrum med temperatur - 26 grader.
Försöksbanan Stockholm - Järva. Vikt för att hålla kontaktledningen spänd, oberoende av vädrets temperatur. Möjligen Hagalund.
'Utställningsskärm med titel ''Katterack - ganska kallt. Hur kallt?''. Text och figurer visande temperatur i Kattegatt. :: :: Se även fotonr. 6987:1.'
isskåp
Nedisningen Jönköping 1929
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kurvor som illustrerar Herschelleffekten under förhållanden med varierande temperatur.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallning, kemi. Oidentifierad framkallare vid olika temperatur.
Dokumentation av Kalles Kaviar. Kylkompressorer ombesörjer att olika lagringsrummen kan hålla avsedd temperatur. Under 1990-talet har av miljöskäl skett en övergång från användning av freon till ammoniak som köldmedium.
PRESSNING Pulverlager, där stora krav ställes på klimatfaktorerna luftfuktighet och temperatur. Pulvret förvaras i burkar märkta med sort och batchnummer, vilket gör det möjligt att alltid kunna härleda till använd råvara. >> I anslutning till pulverlager visas uppställningsplats för förinställda pressverktyg klara att monteras (riggas) i press.
Mölndals konstisbana år 1973. Den invigdes hösten 1959 och låg invid Mölndalsån mitt emot Centrallasarettet. Den var mycket uppskattad av ungdomen i bygden för här kunde skolungdomen träna på skridskor och spela ishockeymatcher. Under högsäsong var isbanan fulltecknad på kvällarna vid idrottsföreningarnas tävlingsmatcher. Dessutom uppläts isbanan till allmänheten för motions- och nöjesåkning. Isbanan var uppbyggd på en jämn bädd av sand och grus, på vilken ett invecklat rörsystem låg. Rören vilade på ett underlag av "syllar" eller ribbor över hela planbädden. Mellan rören var ett avstånd på cirka 10 cm. Över detta var det påfyllt med grus mellan rören, så att dessa nästan täcktes. För att frysa själva istäcket däröver fordrades att underlaget först frusits ned och fått "tjäle". En kylvätska, bestående av ammoniak, pumpades in i rörsystemet. Kylvätskan höll vid utpumpningen en temperatur av cirka -20 grader. När kylvätskan återkom från systemet hade den en temperatur av cirka -5 grader. Vatten spolades då över bädden och frysningen av istäcket började. Istäcket var ca 5 cm tjockt. Kylvätskan cirkulerade sedan oavbrutet i rörledningarna för att hålla istäcket lagom fruset. För att undvika sprickbildningar i isen måste kylvätskans temperatur noggrant varieras, allt eftersom den omgivande luftens temperatur steg eller föll. 1978 flyttades Mölndals gamla isbana till Kållereds sportanläggning där den återigen började att användas omkring 1978-1979.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 trapphus 0401. Galler i golvet till nödkylsbassäng 0001. Bassängen rymmer 400m3 vatten med en temperatur på +4 garder celsius. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall östra väggen, tryck- och temperatur armaturer för huvudvärmeväxlarna. P159 mätare, P236 rörinstallationer, P159 mätare & P236 rörinstallationer. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph
Uppspänt tält på kälke s.k. tältkälke i snöigt fjällandskap. Forskningsresan som leddes av meteorogen Johan Wilhem Sandström i beskrivs av den då 19-åriga systerdottern och medhjälparen Thea Ahlberg i STF.S Årsbok 1928: " ...Men det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kunde laga mat och äta därinne. Sängkläderna bestodo av Svenska turistföreningens lätta ejderdunssovsäckar, helt och hållet insydda i vattentät batist för att icke suga till sig det kondensationsvatten, som alltid uppstår under kaffekokning och matlagning inomhus vid låg temperatur. Dessutom fanns en anordning, genom vilken det mesta av ångan fick sitt utlopp i ett vinkelböjt rör av bleckplåt uppe vid taket. ..."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.