Tegelskorsten.
Från 299 kr
Huset har modernisertas med papptak, tjärad tegelskorsten och nya ytterdörrar med spröjsade fönster. Annars är det nog rätt ursprungligt från 1840-talet. Det ser ovanligt nog ut att ha en låg källare, se fönstren vid marken.
Lammhult station. Ljusbrunt med mattgula knutar, lister o foder, gröna dörrar o fönsterbågar. Taket rödbruntskiffer. Skyltarna mattgula som listerna med brun stil. Staket t höger rött m vit gränd. röd tegelskorsten.
Stationen anlades 1895. Stationshuset , en och en halv våning i trä, restaurerades fullständigt 1949. Pressbyråkiosk Röd med gulbruna lister och foder, mittlisten under taket mörkbrun. Dörrarna mörkbruna, gröna fönster. Skylt vit m. svart text. Tegelskorsten. Semafor nedifrån = vit, röd, vit, röd osv röd och vit arm.
Namnändrad från BENGTSFORS till BENGTSFORS VÄSTRA. Åter till BENGTSFORS? i Js namnlista finns enbart BENGTSFORS. Stationen anlades 1895. Stationshus i en och en halv våning i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Röd med gulbruna lister och foder mittlisten under taket mörkbruna. Dörrarna mörkbruna gröna fönster. Hvit skylt med svart text. Tegelskorsten.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
Orrefors station. Gråvit med vita knutar, lister och foder, gröna fönsterbågar o bruna dörrar. Skylt vit, svart text. Svart tak, röda tegelskorstenar. Staket rött, vit gränd.
Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.