Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Grafisk framställning av Fechners resultat ang undersökning kring gyllene snittet. För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Sid 913.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1938. Motiv av Leonardo da Vinci: 1452-1519. Italiensk tekniker och konstnär. Har genom sina skisser och anteckningar givit eftervärlden en god bild av sina egna och samtidens mekaniska konstruktioner.
Något obemärkt trots sina väl tilltagna proportioner ligger fastigheten Ågatan 1 B i gatuhörnet mot Snickaregatan. Trävaruhandlare Axel Petersson lät uppföra villan 1918 men avflyttade efter en kortare tid. Från 1923 ägdes fastigheten av grosshandlare Karl Oskar Johansson. Foto 1926.
Kungsgatan 37 i Linköping har vänt sina väl avvägda proportioner mot gatan sedan tillkomsten omkring 1865. Byggherre var apotekare Anders Wigander men huset folkliga namn som Möllerska villan är kopplat till den senare ägaren, tillika regementsläkaren Ludvig Möller. Här en vy från Kungsgatans möte med Platensgatan. Året är 1949.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Den femuddiga stjärnan eller pentagrammet, i vars proportioner "det gyllene snittet" uppträder i idelig upprepning. För mer info: Se Fotografis Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Sid 913.
Svenska Fläktfabriken. "Luftkondineringsapparat "Klimator" för konditionering i chokladfabrik. Den är monterad i taket och direkt ansluten till fördelningstrummorna för den behandlade luften. Till höger synes det automatiskt manövrerade blandningsskåpet, i vilket ytterluft och returluft blandas i väl avvägda propotioner".
Här ser vi Mårtenssons manbyggnad, vilken enligt Lauboken skall vara uppförd 1880. Det kan stämma med tanke på byggnadens proportioner, att golvet ligger en bit upp från marken, jämför flygeln, och att taket är ganska flackt och utdraget. Men huset ser ut att sakna sockel vilket det borde ha och fönstren ser äldre ut, man borde ha åtminstone något trekantsfönster också vid denna tid. Den låga brygghusflygeln ser betydligt ålderdomligare ut, den är lägre och faltaket är brantare. Den bör ha innehållit brygghus och drängkammare/snickarbod.
Här är ytterligare en intressant bild från den gårdspart som Per Olsson med familj flyttade upp till. Vi ser den nybyggda husdelen från 1908 t h och hur man förberett en fortsättning av den på den gamla husdelens plats. Halva det gamla huset står ännu kvar. Det branta taket och skorstenens placering visar att det haft faltak tidigare. Det har ett bakbygge som är ett inpanelat bulhus. Detta bakbygge är något höjt och har därför fått lite lustiga proportioner. De tätt sittande fönstren tyder på ett ursprung i 1700-talet. T v syns bulbrygghuset, se Bild 998. Bakom det skymtar delar av den nya och den gamla ladugården.
Enligt Lauboken är smedjan helt i bulkonstruktion med faltak byggd 1880. Om det stämmer är det väldigt sent för en så pass gammalmodig byggnad. Särskilt anmärkningsvärd är stolpen, mittsulan, på gaveln, vilken bär upp nockåsen. Det här är ett förhistoriskt sätt att bygga på, vilket har levt kvar i enklare byggnader långt fram i tiden. Att en byggnad med en sådan konstruktion finns kvar är unikt. Dess proportioner vittnar också om äldre förebilder. Smedjan ligger öster om gårdens övriga byggnader i kanten av beteshagarna. Man ansåg att smedjor var brandfarliga och därför placerades de ofta en bit från övriga byggnader. Denna byggnad förföll sakteliga, men revs tack och lov inte bort. 2007 (?) mättes smedjan upp av studenter på Högskolans byggnadsvårdsutbildning och därefter gjorde man en exakt kopia av den, det ursprunliga virket var så murket, att det inte gick att återanvända. Fastighetsägaren stod för framtagningen av virket.
Denna idylliska bild visar två boplatser söder om den kvarvarnde Hallbjänsparten, den ladugårdsgavel som skymtar längst till höger tillhör södra Mattsarveparten. Den hitre boplatsen kom till omkring 1850 som en avstyckning från den nordligaste Hallbjänsparten, då en son därifrån, Jakob Larsson född 1829, fick en bit jord att bygga på av sin far. Jakob tog sig namnet Hallgren och gifte sig 1853 med Lena Jacobsdotter född 1826 från Alva. Det kan vara de som byggde huset vi ser på bilden, men det verkar ålderdomligare med sitt sidförskjutna fönster och sina proportioner, så det kan vara ett äldre bulhus som de köpt och flyttat hit. Jakob och Lena fick döttrarna Christina Katarina 1853 och Anna Margareta 1857. Jakob drunknade redan 1860 och Lena gifte om sig 1862 med Anders Olofsson född 1831 från Mattsarve och de fick dottern Maria Olivia 1863. Ingen av döttrarna ärvde stället, utan det gjorde Anna Margaretas son Anton Hallgren född 1887. Han gifte sig 1912 med Linda Olsson född 1891 från Hallsarve och de fick tre barn. Anton dog 1927 och Linda gifte om sig 1929 med Reinhold Hansson vid Snausarve och flyttade dit. De fick två barn tillsammans, Sigrid Greta Johanna 1930 och Robert Villy 1933. Inget av barnen tog över boplatsen vid Hallbjäns och byggnaderna revs omkring 1935. Personerna på bilden kan vara Linda Hallgren 21 år med sonen Lennart 1 år på armen, Lindas mor Anna Margareta Hallgren 55 år och Lindas far. Bostadshuset i bakgrunden uppfördes av Arvid Södergren och var nybyggt när Masse tog denna bild.
Utsikt från slottet över hamnen och sundet. Närmast: Det stora sandfältet är fördämda och utgrävda slottsfjärden, den medeltida hamnen, vari mängder av medeltids- och vasatidsfynd göras. Det lilla järnvägståget ger en aning om proportionerna. 1933
fotografi, teckning, tavla, bilder
"Solenna promotioner i fyra fakulteter", Uppsala 1943
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.