Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Östtyskland, 1948. Motiv av Karl Marx: 1818-1883. Tysk socialistisk teoretiker. Historiker. Nationalekonom. Författare till "Kommunistiska manifestet": 1848 tillsammans med F. Engels.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av Vladimir I. Lenin f. 1870- d. 1924 Advokat Rysk Diktator 1917
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Bulgarien, 1957. Motiv av Lenin i talarstolen 40-årsminne av ryska Revolutionen: 1917-1957.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tjeckoslovakiet, 1949. Motiv av Vladimir I Lenin 1870-21.1.1924 Advokat Rysk Diktator 1917 25-årsminne av hans död 1924-1949.
VPK- Möte Södertorget 9 september 1968 Kommunistiska förbundet marxist-leninisternas motdemonstration.
VPK- Möte Södertorget 9 september 1968 Kommunistiska förbundet marxist-lenisterna motdemonstration.
VPK- Möte Södertorget 9 september 1968 Kommunistiska förbundet marxist-linisterna motdemonstration.
Kommunistisk diskussion. 1948. År 1917 splittrades den svenska arbetarrörelsen när vänsteropposition i det socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten av ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. 1921 antogs namnet Sveriges kommunistiska parti, som skulle komma att representera den svenska kommunismen. År 1929 kom den största splittringen i partiets historia då Karl Kilbom och större delen av medlemmarna uteslöts av Komintern, och flera medlemmar lämnade partiet. Karl Kilbom bildade tillsammans med Nils Flyg ett eget SKP det så kallade socialistiska partiet. Sverige hade nu ett SKP i Komintern och ett utanför. Det SKP som stod utanför komintern kom att vara verksamt fram till år 1948 då det upplöstes, dessförinnan hade partiet blivit nazistiskt år 1943. Det kominterntrogna SKP bytte 1967 namn till Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn hade det sedan till 1990 då "Kommunisterna" ströks och det nya namnet blev Vänsterpartiet. Kommunisternas största valframgång var när SKP fick 10,3 % i andrakammar-valet 1944, samt 11,2 % i kommunalvalet 1946. Kommunisterna hade även stort inflytande i de svenska fackförbunden med styrelsemajoritet i flera fack-avdelningar. En annan nyckelhändelse inom svensk kommunism är Ådalshändelserna som fick stort inflytande på Svensk arbetsmarknad samt metallstrejken 1945 som omfattade 120 000 arbetare. I dagens Sverige representeras kommunism av uttalade mindre kommunistpartier som Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Parti som har en marxist-leninistisk ideologisk politik. Även om vänsterpartiet 1990 till namnet upphörde vara kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna i partiets ledning att kalla sig kommunister fram till 2005, och även därefter uttalade sig trogna de kommunistiska idéerna. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.