Vykort/brevkort föreställnade Vängåvan med utsikt mot det Hirschska huset i kvarteret Nyttan, till vänster om detta Stadshuset och till höger det Granska huset i kvarteret Hälsan. Bildtext tryckt på vykort "Sundsvall Vängåfvan Imp. J. Sunessons Bokhandel, Sundsvall No. 40".
Från 299 kr
Bild från Ingenjör P. Wretblads material för Bygge och Bo-utställningar. Tävlingsförslag för byggnadstyper och planläggning, Lidingö 1925.
Resebild, Arkitektur, Fotografi, Photograph
Bild från Ingenjör P. Wretblads material för Bygge och Bo-utställningar. Tävlingsförslag till byggnadstyper och planläggning av området nära Kyrkvikens hållplats, Lidingö. "A.B.C typ III".
Bild från Ingenjör P. Wretblads material för Bygge och Bo-utställningar. Tävlingsförslag för byggnadstyper och planläggning av området nära Kyrkvikens busshållsplats, Lidingö.
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Här sitter Petter Boberg 80 år gammal på trappan till den lilla manbyggnaden, vilken han sålde efter det att bilden togs. Stället verkar lite övergivet, den nyare byggnaden till vänster innehållande brygghus, snickarbod mm (?) verkar aldrig ha blivit riktigt färdigställd och stod här oanvänd. Trädgården är obefintlig så när som på någon buske och träd, vilket var vanligt förr även på välmående gårdar, se de flesta bilder av manbyggnader eller gårdsmiljöer. Bostadshuset är en inpanelad bulstuga innehållande två rum, en liten vardagsstuga till vänster med kanske ett obetydligt kök på baksidan och en "sal" till höger, en s k ofullständig parstuga. Byggnadstypen var vanlig på mindre gårdar under 1700-talets andra hälft och levde kvar hos fattigare människor under hela 1800-talet. Huset stod kvar till 1923, då Gunnar Jakobsson rev bort det och byggde ett nytt. Huset till vänster finns ännu kvar, men hela boplatsen är flyttad närmare vägen, den låg förr längre ut.
Hirschska huset. Vykort.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Källaren t h är som byggnadstyp mycket gammal. Formen, det flacka taket och dörren mitt på gaveln är typiska uttryck för vikingatidens och tidiga medeltidens bostadshus, fast de var i regel av trä. Vad småhusen t v använts till är inte uppenbert, men den vänstra delen med inåtgående dörr borde ha varit dass. Den högra har utåtgående dörr, men man får ingen vägledning om funktionen. Byggnaderna ser lite övergivna ut på bilden, gräset växer upp framför dörrarna och inga stigar leder dit. De finns nog med på nån annan bild, kolla!
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Nöigärde var ett litet fiskeläge längst in i Lausviken en bit söder om Botvide, det finns ännu två bodar kvar men fisket är sedan länge borta. Fiskeläget användes mest för strandfiske efter abborre, gädda och flundror, sik och lax på höst och vinter. Skulle man fiska strömming och torsk var det Nabbu som gällde. Här syns två rätt nya bodar i resvirke och en gammaldags bulbod som har något så ålderdomligt som en s k mittsula, stolpen på gaveln som bär upp nockåsen. Den ålderdomligaste boden är dock den längst t h, vilken som byggnadstyp går tillbaka till äldre järnålderns kämpgravshus! Både i förgrunden och uppe vid bodarna ligger s k släkdöiar, högar av tång som skall ligga och brinna ihop som gödsel, för att sedan köras ut på åkrarna som gödning.
Uppenbarligen var inte Jakob Karlsson och Alfred Olsson på Fie intresserade av smide, det ser ut som om man låtit smedjan förfalla. Som byggnadstyp är smedjan mycket ålderdomlig, så här såg järnålderns och vikingatidens bostadshus ut till formen och med ingång mitt på gaveln, fast de var större och var av trä. I denna smedja är sannolikt ässjan placerad i bakre högra hörnet med bälgen t v. När man öppnade luckan fick man ljus in till städet framför ässjan. Dubbeldörrar behövdes så man kunde få in stora saker som tex slädar. Denna smedja låg troligen i beteshagen söder om gårdstomten utanför bebyggelsen iom att smedjor ansågs som brandfarliga. Gässen har gått ut från tomten på en betesrunda i hagen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.