Andersbergs bibliotek, upplysningsdisk, bibliotekarie
Från 299 kr
"Upplysningsvis"
Upplysningsdisken i läsesalen på Örebro Stadsbibliotek på Fabriksgatan, 1951
Från Gamla Linköpings lantliga del Valla gård med motiv från stallbacken. Förrådsbyggnaden till vänster bortom lidret brann upplysningsvis ned 2019.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 5 i Linköping. Här dokumenterad 1967 efter beslut om renovering. Efter insatsen kom gården tillsammans med Hunnebergsgatan 7 och 9 få ny funktion som hantverksgårdar med butiker. Det spritputsade huset i bildens bakgrund bar gatunummer 3 och kom upplysningsvis att rivas 1974.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Porträtt av överingenjör Arvid Hjortzberg. Bördig från Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med honom följde de åtta barn som han under två äktenskap hade tillsammans med Marie Henriette Lyon. Paret bar den för tiden uppseendeväckande sällsamheten att ha varit gifta med varandra två gånger men även låtit upplösa bägge äktenskapen. Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Vy över Norrköping taget från Vattentornet. Till vänster uppförs en ny fabriksbyggnad för Norrköpings bomullsväveris anlägning i kvarteret Gryt. I förgrunden ses kvarteren Bäcken och Näcken som från 1915 började bebyggas med mycket omsorgsfullt utformade radhus kallade "Lilla-London, för husens och trädgårdarnas utformning. Vid tiden för bilden har ett flertal hus färdigställts inom kvarteret Näcken, medan byggnadsarbetet inom kvarteret Bäcken ännu inte riktigt kommit igång. Upplysningsvis slogs de båda kvarteren ihop 1958 för att endast benämnas Bäcken. Vy mot nordost.
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
Porträtt av Signe Åberg. Född i Flistad 1867 som dotter till Carl Ludvig Åberg och hustrun Laurentia Charlotta Bergman. Fadern var upplysningsvis yngre bror till den välkända arkitekten och konstnären Henrik Åberg (1841-1922). Signes far fick dock ett kortare liv. Han avled i sviterna av maginflammation, nyss fyllda 30. Änkan och barnen flyttade därefter till släktingar i Ekkällan söder om Linköping men något senare till egen bostad i själva staden. Från 1880-talets mitt verkade Signe som lärare vid Linköpings så kallade småskolor. Som kvinnlig lärare förblev hon som tiden påbjöd ogift livet genom. Under år 1905 lämnade hon dock sin plats i moderns hushåll och flyttade till eget boende invid Drottninggatans östra ände. Tiden där blev emellertid kort. Hon avled redan i februari månad 1906.
En medfaren men sällan avbildad vy i Linköping. Det vi ser är Dederingska gården på Stora torget invid Storgatan. På platsen skulle entreprenören Jonn O Nilson senare uppföra sin ståtliga byggnad och helt omändra miljön. Den sällsynta bilden kan ge tillfälle att stanna upp vid gårdens sista tid. Från 1826 ägdes den av handlaren Anders Gabriel Dedering och dennes maka Maria Sofia Bjurman. Vid mitten av seklet fick makarna en hyresgäst i holländaren Henrik Vilhelm Stoopendaal. Han etablerade sig som "galanterihandlare" och vad det innebar upplyser en annons i Östgöta Correspondenten den 7 augusti 1847. Där meddelar han att han vid stundande Skenninge marknad bland annat kommer saluföra så skilda varor som saltkar, diamanter, dubbelbössor, franska parfymer med mera. I sitt äktenskap med Charlotta Pearl hade han nio barn, där sonen Daniel upplysningsvis kom att gifta sig med den välbekanta illustratören Jenny Nyström. Efter den barnlöse Dederings död 1860, kom gården genom en brorsdotters arv och äktenskap i inspektor Axel Qvilléns ägo. I somliga sammanhang benämns gården därav även som den Qvillénska. Vid tiden för bilden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.