Bostadshus.
Från 299 kr
Modell i kappa, scarf, klockhatt och kuvertväska med trekantsmönster, lutar sig mot rekvisita.
Masse har stått på Käldkväiar ungefär där vägen går ner mot Hammaren och tagit denna bild av gårdsparten. Vi ser manbyggnaden med gavelns trekantsfönster, troligen tillkomna omkring 1860. Bakbygget är nog från förra sekelskiftet. I bakgrunden skymtar ladugården och till höger magasinet.
Manbyggnaden kan vara uppförd 1870 när denna part kom till. Det är en parstuga med typiska fönster för tiden med foder och trekantsfönster på gaveln. Taket var ursprungligen belagt med spån, senare papp. Köksbakbygget var tämligen nytt när bilden togs. Till höger står en brygghusflygel från 1870-talet. Vid grinden ser det ut som det står en kvarnsten!
Här ser vi Mårtenssons manbyggnad, vilken enligt Lauboken skall vara uppförd 1880. Det kan stämma med tanke på byggnadens proportioner, att golvet ligger en bit upp från marken, jämför flygeln, och att taket är ganska flackt och utdraget. Men huset ser ut att sakna sockel vilket det borde ha och fönstren ser äldre ut, man borde ha åtminstone något trekantsfönster också vid denna tid. Den låga brygghusflygeln ser betydligt ålderdomligare ut, den är lägre och faltaket är brantare. Den bör ha innehållit brygghus och drängkammare/snickarbod.
Masse har avbildat manbyggnaden på den sydligaste parten i Hallsarvegrannlaget. Vi ser manbyggnaden från omkring 1870, modern med fönster i små nischer och de då så populära trekantsfönstren. Papptaket samt köksbakbygget med vardagsingång tillkom runt 1900. Till höger ses en bostadsflygel från omkring1890 och till vänster en ovanligt utformad smedja.
Masse har tagit en överblicksbild av de båda Gannorparterna från fd åkrarna nedanför södra parten, vilka här tycks vara nyplanterade med äppelträd. T v ser vi den norra parten med en av socknens 4 manbyggnader i två fulla våningar. T h får vi en bra överblick på den södra parten och dess byggnader. Manbyggnaden är uppförd 1874 med en hög bostadsvåning stående på en källare. De små trekantsfönstren är typiska för tiden och finns på många manbyggnader, se tex Fie, Hemmor och Kauparve. Ett ovanligt högt och smalt bakbygge med en märklig vardagsingång i trä är tillfogat, bakbygget ser egentligen äldre ut än manbyggnaden, men eftersom socklarna stämmer överens, måste det vara yngre. Det fönsterlösa brygghuset är äldre än manbyggnaden, det innehöll troligen brygghus och drängkammare. Bakom det ses tröskhuset med bakomliggande lada, t h skymtar ladugården och ladugårdsflygeln samt en rätt ny bod i trä och dasset.
En härlig miljö- och familjebild av Masse. Den stora manbyggnaden är 36 år gammal. Det är ett modernt hus med källare under bostadsvåningen och inredda gavelkammare på loftet. De små trekantsfönstren är typiska för tiden, liksom att fönstren sitter i små nischer. Tegeltaket är utdraget lite över gaveln, vilket blev brukligt på 1860-talet. Märkligt nog har manbyggnaden två likadana ingångar på båda långsidorna. Förr var ingången alltid vänd mot ladugården, men från 1860-70 började man göra en finingång mot vägen och en vardagsingång mot ladugården. Flygeln under faltak är lite ålderdomligare med fönster med foder sittande i liv med fasaden. Gårdspartens folk står mot lillgårdens slantun vid infartsvägen. Masse har stått en liten bit ut på åkern, vars åkergrind han öppnat för att placera människorna i öppningen. Från vänster står Gustava och Petter Bodin, dottersönerna troligen Sigfrid och Henry, mågen Jakob Larsson, dotterdottern Hilda Klara, dottern Hilma och dotterdottern Elin Jenny. Dottersonen Ragnar saknas. Hilma var höggravid och födde 12 dagar senare dottern Elsa.
Denna part kom till på 1690-talet då ursprungsägarens Christen Jakobssons sonson Lars Anderssson bebyggde den på norrsidan om föräldrahemmet. Lars var gift med Catarina Andersdotter och de fick 5 barn, där äldsta dottern Catarina född c:a 1690 övertog parten. Hon gifte sig 1711 med Hans Jakobsson från Ardre och de fick 6 barn. Gårdsparten delades 1745 mellan äldste sonen Lars och äldsta systern Catarina. Lars behöll denna gårdsdel och Catarina byggde nytt c:a 400 m närmare kyrkan, det som blev den kände Johan Oskar, JO, Larssons part, flitigt förekommande på Masses bilder. Lars Hansson gifte sig 1747 med Anna Hansdotter från Hallvards i Silte och de fick 5 barn. Sonen Lars Larsson blev ägare 1795, gift 1797 med Anna Cecilia Bengtsdotter född 1778 från Liffride. Lars dog 1806 och Anna gifte om sig med Olof Persson från Roma. Anna och Olof uppförde en ny manbyggnad i sten 1810, som man fick 20 års skattebefrielse för. Sönerna Lars född 1800 och Bengt född 1804 från första giftet delade gårdsparten omkring 1827 och Bengt tog över denna part. Bengt gifte sig 1848 med Greta Maria Andersdotter född 1820 från Mattsarve och de fick två döttrar. Yngsta dottern Maria född 1852 gifte sig 1870 med Mats Oskar Larsson född 1846 från Tiricke på När och fick två barn. Maria dog och Oskar gifte om sig 1878 med Maria Elisabet Jakobsdotter född 1852 från Bjärges och de fick 6 barn. Sonen Arvid Larsson från andra giftet född 1881 blev ny ägare 1914, gift 1924 med Ester Maria Elisabet Larsson född 1895 från Smiss på När. Deras äldste son Erik född 1923 tog över 1949, gift med Berit. Sonen Torgny ärvde gårdsparten. Gift med Gunilla Bendelin. Tre söner. Masse har stått på stora landsvägen och tagit denna bild av manbyggnaden. Den skall vara byggd 1873, ett högt hus med låg källare under huset. Tegeltaket är lite utdraget över gaveln, något som var nytt på den här tiden, liksom de små trekantsfönstren på gavlarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.