Timmerstommen drevas 1924
Från 299 kr
Timmerstomme med rötskador på Jägmästaren 4
Karin Larsson passar de väl påbyltade barnen Stina, Olle och Kerstin i Albäck. I bakgrunden syns ett halvfärdigt hus på gjuten grund, timmerstomme med laxade hörn och sticketak (pärt).
Gamla skjutsstationen eller "Pinnebo" i hörnet av Murgatan och Mjölbygatan i Skänninge. Det folkliga namnet ska huset fått efter att det länge ska stått ofärdigt med naken timmerstomme, dock förberedd med islagna träpligg innan putsen kom på. Gårdsanläggningen revs 1952, främst för det utgjorde hinder för den ökade trafiken. Före bilismens tid låg här stadens skjutsstation. Här en dokumentation kort före rivningen.
Många bönder bilade timmer till bjälkar och liggande timmer till väggar. Alla äldre hus i Tvärred har liggande timmerstomme, mestadels panelade med bräder på lock eller bräder på nåt-ribbor. Yngve Karlsson född på Enebacken, senare på Alhammar i Tvärred. 1930 el. 40-talet.
Bildsvit från Longs slotts historia tagen från förra sekelskiftet fram till rivningen år 1944. Rivningen motiverades bl a med att timmerstommen var rötskadad men den befanns vara i utmärkt skick och såldes som kakelugnsved till Stockholm.
Per Larssons nybygge på Lenninge 6:32. Den synliga timmerstommen är en del av det från Smehammar flyttade huset. Personerna: längst ner Herman Larsson och en okänd kvinna. Pojken på trappan är Sixten Larsson. Stående från vänster: Anna Larsson, Hilda Styf, Linnéa Larsson och Per Larsson. Sittande troligen Herbert Olsson från Mjölnars. Foto 1918-1919.
Timmerstolpe till portlidret - nu på friluftsmuseet Disagården - på ursprunglig plats i Gränby, Björklinge socken, Uppland
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.