Lottakåren vid Björneborg i Stora Mellösa, 1930-tal
Från 299 kr
Svenska lottakårens flagga och emblem, år 1969.
Svenska lottakåren ombord svenskt sjukhuståg med tyska sårade soldater.
Lottakåren och läkare ombord svenskt sjukhuståg.
Finska evakuerade krigsbarn vid Centalstatinen tas om hand av kvinnor ur Svenska Lottakåren.
Svenska flaggans dag firas på stortorget i Kalmar 1943. F12, FO-staben, Lottakåren med flera försvarsorganisationer medverkar.
Militär uppvisning på Stortorget i Kalmar. Svenska flagans dag firas 1943. F12, FO-staben, Lottakåren med flera försvarsorganisationer medverkar.
Lottor från lottakåren deltar i march på torget. I täten vajar svenska flaggan. I bakgrunen syns åskådare.
Två kvinnor från svenska lottakåren vid en av röda korsets bilar, i samband med transport av sårade tyska soldater.
Albumet innehåller motiv med diverse idrottsaktiviteter, olika sysselsättningar av Lottakåren som matlagning och parader på Svenska flaggans dag. Dessutom finns bilder från Drottnings Astrids besök i Karlskrona.
En uniformsklädd man står med en stor svensk flagga i en ände av stortorget närmast vattenborgen. Bakom honom står fler kostymsklädda män med koppling till marinen samt kvinnor ur lottakåren. I Bakgrunden syns träd och vattenborgen.
Uniformsklädda lottor från lottakåren och hemvärnssoldater utrustade med hjälm och skjutvapen står uppställda på en grusyta omgärdad av grönskande träd. I mitten går en militär som håller i en tretungad svensk flagga.
Kvinnor från lottakåren marscherar på stortorget i Karlskrona. Lottan näst längst fram håller i en svensk flagga. Samtliga lottor är klädda i uniform. De som går först har dock mörkare uniformer än resterande lottor. I bakgrunden syns Karlskrona stadshotell med sin rikt utsmyckade fasad.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.