Stockholms magistrat, församlad i sessionssalen i Rådhuset, Bondeska palatset, Riddarhustorget 8.
Från 299 kr
Stadshuset sett från Riddarholmen.
Stadshusets gård mot söder.
Hantverkargatan 1, Stadshuset, sammanträdesrum. Stadskollegiet sammanträder.
Museiparken i Linköping 1984, kort före stor förändring i bildens utsnitt. Efter en lång utredning hade stadens styre nu bestämt läget för det planerade konserthuset. Vy mot nordväst i nära tid för byggets etablering.
Vid 1800-talets mitt lades Drottninggatan ut i Linköping. Stadens expansion i söder krävde ett nytt stråk att bebygga utmed. Med början vid gatans östra delar uppfördes relativt enkla hus. Bildens Drottninggatan 16 är ett talande exempel och som låg utmed kvarteret Djäknen. Med tiden utvecklades önskemål om Drottninggatan som en paradgata och när bebyggelse nådde mer centrala delar krävde stadens styre mer artikulerade hus. Foto 1964.
När Kungsgatan lades ut i Linköping från mitten av 1800-talet, vinnlade sig stadens styre att kanta den med praktfulla hus. Vid tiden utgjorde gatan stadens bebyggelsemässiga gräns mot norr och man önskade bjuda ett gott intryck för resande med järnvägen. Tågbanan och stationens placering medförde att besökare mötte staden från ett nytt håll och det förklarar de arkitektoniska krav som även vidare kom att ställas på områdets bebyggelse. Kungsgatan 35, i hörnet Kungsgatan-Klostergatan, är ett gott exempel på den första generationens hus som väl följde kraven. Foto omkring 1905.
Det så kallade Miljonpalatset i Linköping. Som ett av de första husen i den planerade stadsdelen Vasastaden står det ensamt utmed Vasavägen, men som markör och stilbildare för de önskemål stadens styre hade för det nya bostadsområdet. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. Foto 1905 eller möljigtvis året därpå.
Linköpings sockerfabrik 1906, invigd under föregående år. Anläggningen är väl dokumenterad i bild, vilket inte kan sägas om den blygsamma vattenspegeln till höger. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön blev till glädje för skridskoåkande barn men även ett gissel för stadens styre som ansåg att området behövdes för andra och mer trängande ändamål. Tidigt tycks den bitvis börjat fyllas igen, om än inte kontrollerat. På förekommen anledning lät Drätselkammaren vid upprepade tillfällen erinra att där endast fick avstjälpas sten, grus, jord och lera. I ett januarinummer 1896 lät man genom Östgöta Correspondenten meddela att "sjön" lär komma fyllas för att bereda ökat hamnutrymme. Sakens läge kom dock att bestå och ännu 1906 kvarstod en rest av sjön. Möjligtvis tyder upplaget av rör i bildens högra kant på att man vid tiden planerade för en slutgiltig lösning.
Gatubild vid Norre Port i Halmstad, sedd från Storgatan. Flera män i olika munderingar står längs vägen, vända mot fotografen. Den norra stadsporten ingick i det befästa Halmstad och stod klar 1601, alltså under danskt styre. Dess sneda vinkel gentemot Storgatan lär ha funktionen att förhindra beskjutning in mot staden. Varje natt stängdes alla stadsportarna till skydd åt invånarna. Stadsfullmäktige beslöt 1879 att riva portbyggnaden, men dåvarande riksantikvarien sa nej. Istället inrättade Hallands Museiförening (bildad 1886) där ett museum som öppnades 1899 och stängdes 1933. Norre Port blev byggnadsminne 2007.
Utgrävning av Gamleby kyrkoruin, den enda nu ovan jord synliga lämningen efter Getakärr som föregick Varberg. Det var troligtvis under tidigt 1300-tal och norskt styre som Getakärr fick sina stadsprivilegier och därmed i juridisk mening blev en stad. Första gången borgare i staden nämns är år 1309 i Erikskrönikan. I slutet av 1200-talet uppfördes denna kyrka av gråsten i Getakärr, ungefär samtidigt som en borg byggdes uppe på vårdberget någon kilometer söderut. Under den arkeologiska utgrävningen av kyrkoruinen 1937 hittades över tusen mynt; ett av de rikaste myntfynden någonsin i nordiska kyrkor. Mynten härstammar från danska, svenska, norska och nordtyska städer och visar på att folket i Getakärr bedrev en omfattande handel med bland andra Hansan i Lübeck. Åldern på mynten fick museichefen Albert Sandklef, som ledde utgrävningen, att dra slutsatsen att staden skall ha haft sin storhetstid från 1320-talet fram till runt 1400. Från den här tiden finns även spår efter att en omfattande bronstillverkning har ägt rum i staden. Läs mer i artikeln "Getakärr - den medeltida staden under Varberg" av Eric Knutsson här: https://digitaltmuseum.se/021188571389/getakarr-den-medeltida-staden-under-varberg Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.