Slåtterkarlar med liar.
Från 299 kr
Träskomakaren i Slätafly.
"Nittaho-Jussi" Johannes Johansson f 1874 som slåtterkarl hos släkten Oinoinen i Juhola
Landshövding K J Olsson som slåtterkarl hos brodern Henrik i Viggen, Nyskoga.
Här står alla slåtterkarlar och blivande sådana uppställda för gruppfoto. Att slå med lie var ett typiskt mansjobb och något som pojkarna fick träna tidigt på. Att vara en god slåtterkarl hade hög status. Och det var mycket som skulle slås. Allt vinterfoder som man tog ur änget, myrmarker mm innan man började odla hö på åkrarna slogs med lie. All säd skars med lie (säd slog man inte, man skar den, kommer sig av att före lien skar man säden med en kraftigt böjd kniv kallad skära). På bilden ser det ut som änget redan är slaget, gräset är lågt. Tranänget finns inte kvar, det låg mellan sågen och myrvägen.
Slåtterfall i Floda socken, Katrineholm
slåttervall, fjällvärld, man, hässjevirke, giedde, stávrrá, ålmåj
fisk, båt, höhässja, lada, torkställning, jordbruksbebyggelse, slåttervall, ednambarggo, hiessen, lad
Stockby
Karats
Hälla
11 slåtterkarlar gick åt till att slå Snausarve Lars Hanssons strandmark. Det härvar säkerligen svårslagen mark med tuvor och sten som man måste slå runt. Slog man i jord eller ännu värre, i en sten, kunde dagen vara förstörd. Här är det säkerligen hela Snausarve grannlag som slår i närheten av Tuten vid Masarbods fiskeläge.
Slåtterarbetet utfördes i regel som en ating, dvs en arbetsfest. Man samlade så många från bidlaget, grannlaget, som behövdes för att kunna slå den mark som var aktuell på en dag. Någon ersättning utgick inte, men gårdsfolket skulle bjuda riklig förtäring under dagen. Nästa dag gick man till grannens änge och slog och så höll man på tills allas marker var slagna. Genom atingsformen var slåtter lite av fest och många var lite finare klädda, se vita skjortor och svarta västar på en del karlar. 14 karlar behövdes för att slå Körkänge på en dag. Man kan tycka att de hade inte mycket gräs att slå. Men ogödslade marker gav inte mycket, fick man en tugga gräs per slag så fick det duga. Det behövdes därför stora arealer slåttermark för att täcka gårdens behov av foder, ofta hade man mer slåttermark än åker. Kyrkänge ligger ett par hundra meter norr om kyrkan nedanför bakarna. Den långsmala byggnaden med flistak (?) är troligen en linbastu, sedan länge riven.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.