Råvarulager på Papyrus område. Råvarulager vid Privatvägen Två okända personer på bilden.
Från 299 kr
Dokumentation av Falu rödfärg. Schaktmaskin fyller råvara i fickorna, där råvaran transporteras vidare in i slammeriet.
Tekniska AB Flora. "Florodol tvål, var morgon ny förlänar Frisk och vacker hy". Små bilder från råvara till fabrikation.
Råvara av trä under inmatning. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus, 1980-tal.
Råvara av trä för papperstillverkning. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus, 1980-tal.
Dokumentation av Falu rödfärg. Ockra ett helt obränt pigment, från samma råvara som Falu rödfärg. Det som syns i mitten av bilden är utrustningen förcyklonering av råvaran.
Bohuslän, Orust v. hd., Morlanda sn. Mollösund. Spillångor, Mollösund. Juli 1896. Långor, som fiskats och hängts på tork att användas bla som råvara till lutfisk.
Dokumentation av Falu rödfärg. Bilden tagen vid slammeriet och visar Oscars lave. Till höger mitt i bild syns en del av hjulhuset. Högarna som syns är råvara till pigmenet.
Skeens pappersbruk blev 1681 den första industrin i regionen. Verksamheten drevs i 170 år med hjälp av vattenkraft och med linnelump som råvara. Bruket grundades av kyrkoherde Johannes Wallinus.
En trästock; råvara för papperstillverkning på Papyrus i Mölndal, år 1990. Relaterade motiv: 2007_0113 - 0196 som ingick i bildspelet "Papyrus - Röster från ett skiftlag". Detta har tidigare visats på Mölndals stadsmuseum.
PRESSNING Pulverlager, där stora krav ställes på klimatfaktorerna luftfuktighet och temperatur. Pulvret förvaras i burkar märkta med sort och batchnummer, vilket gör det möjligt att alltid kunna härleda till använd råvara. >> I anslutning till pulverlager visas uppställningsplats för förinställda pressverktyg klara att monteras (riggas) i press.
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Större grupp män på svetsningskurs vid Skoghallsverken. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Dokumentation av Falu rödfärg. Falu Rödfärgs bassäng på 95-meters nivå i gruvan, som används till att samla upp råvaran från gamla orter. Från denna bassäng körs råvaran upp med hjälp av tankbilar.
Dokumentation av Falu rödfärg. Bandtransportören in till slammeriet, där fraktas råvaran. Byggnaden är från 1927. Matsal till höger på gaveln av förrådet.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans östra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.