familj, nyodling, porträtt
Från 299 kr
Småländsk nyodling i Strömby innan den uppbrutna stenen bortforslats.
nyodling, utställning, museum
nyodling, lada
nyodling, förening
Sådd för hand på mindre nyodling i början av 1950-talet.
Risholmens nyodling. Från vänster: Gustav Lindgren, John Karlsson, Holger Antonsson och Tage Antonsson.
gröda, skyl, korn, skörd
Enligt medföljande text: "Potatissättninge på nyodling i Lillevatten år 1924. Fr v Berta, Erik, George, Hulda (4 syskon Gustafsson) näst sista kvinnan är Märta, Eriks hustru".
Anundsjö socken. Holmsjö: Baggmyren. Nyodling påbörjad 1912, omfattar ca tcd (?), i tegbredd 20 m. Odlingen upplåten åt arrendator och 4 dikestorpare Foto: oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 29 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Fie Jakob Karlsson t v och svärsonen Alfred Olsson håller troligen på med nyodling och bryter upp stubbar med en sorts hävstång. Det är uppenbarligen milt och fint väder den 2:a januari utan tjäle i jorden.
Porträtt av Johan August Lindblom, född i Trehörna 1838. Vid sina unga tonår bröt hans föräldrar upp från hembygden för att flytta till Stockholm, där de slog sig ned i vad källorna anger som Sickla nyodling. Sannolikt av detta blev Johan August trädgårdsmästare i vuxen ålder. Hans yngre bror, Georg Gustaf, blev upplysningsvis länsträdgårdsmästare. I yrket kom Johan August att länge verka i Fägre församling i Töreboda kommun. År 1870 ingick han äktenskap med Johanna Karolina Lindgren, bördig från Mariefred. Från 1893 till sin död 1896 bodde han med hustrun och hemmavarande barn i Skövde. Här porträtterad omkring 1875.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Här tallriksharvar Jakob "Fäi-Jakå" Karlsson och hans måg Alfred Olsson med 4-spann. Man måste ha lånat hästar, för det är tveksamt om man hade 4 hästar själva. De svarta hästarna är sannolikt de egna, de finns med på många bilder. Det är Jakob som sitter på harven, medan Alfred går bredvid och styr de främre hästarna med tömmar och piska. Jakob är 49 år och har en gammalmodig hatt, medan Alfred, som är 38 år, har en modern stråhatt. De harvar på en nyodlig i ett helt öppet landskap, det finns bara en bandtun i bakgrunden. Jorden ser ut att vara sandig. Mest troligt är att det brutit upp en åker vid Lausvikens strand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.