Ventilationsaggregat på Centralverkstäderna, Grev Rosengatan, 1980-1981
Från 299 kr
Elektriskt ställverk. Elektriska ställverk med elektriskt förreglingsregister och en rad av ställare installerades vid många stora eller ganska stora bangårdar under 1930- och 1940-talen. Själva ställarna fick en ny dörrhandtagsliknande utformning. På bilden syns ett nyinstallerat ställverk i Kävlinge 1932. Ställverket ersatte dels ett hävstångsställverk, dels en enkel anläggning.
Interiör, Nya Åminne bruk i Värnamo socken och kommun. Bilden visar en nyinstallerad brandutrymmningstrappa som monterats vid befintlig plattform i gjuterihallen.
Järnvägsövergång. Test av nyinstallerade ljus- och ljudsignaler.
Den nyinstallerade optiska läsaren från Recognition Equipment Incorporated Dallas i Postgirots datahall.
Therese Åström, kokerska hos doktor Magnusson i arbete vid den nyinstallerade AGA-spisen. Denna spis var den första AGA-spis som installerades i Mörtfors.
"Norsken" Glansningsband installerat 1981-82.
Arméns mobila tvätteri. Installerat i järnvägsvagnar.
Arméns mobila tvätteri. Installerat i järnvägsvagnar. Sortering av nyss inkommen tvätt.
Arméns mobila tvätteri. Installerat i järnvägsvagnar. Ortens kvinnor lagar och stoppar.
Arméns mobila tvätteri. Installerat i järnvägsvagnar..Därinne kan vara +40 C. och där ute -40 C.
Värmekraftsproduktion installerat på Stockholms Siporexfabrik AB, Nyhamn, Gävle av AB Sana, Stockholm. 19 mars 1945.Tagit till verkmästare Nilsson.
Värmekraftsproduktion installerat på Stockholms Siporexfabrik AB, Nyhamn, Gävle av AB Sana, Stockholm. 19 mars 1945. Tagit till verkmästare Nilsson.
Arméns mobila tvätteri. Installerat i järnvägsvagnar. Tvätten försågs med kraft och ånga från ett eller två, för ändamålet anpassade ånglok.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Vykort, "Bäckgatan - Warberg". Gerlachska elektricitetshuset på Bäckgatan 2 i dåvarande kvarteret Prästgården, numera Kyrkoherden. Bakom syns Missionshuset som uppfördes 1906 efter ritningar av Gottfrid Ljunggren, och mellan kvarteren gick Slottsgatan. Där gavs 1920 järnvägen söderut en ny sträckning. Bilden är tagen mot väster. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot sina stallar för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp sitt pampiga hem i korsningen Bäckgatan-Västra Vallgatan. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad av C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv. Han hade åtagit sig att anlägga planeteringar vid byggnaden och till vänster ses granar innanför gjurjärnsstaketet. Byggnaden var av tegel i två våningar, med apparaturen sannolikt i den låga bottenvåningen och på övervåningen ser en bostadsvåning ut att vara inredd. Fasaden har en ovanlig vågrät randning med en tidstypisk blandning av dekorationer från olika äldre arkitekturepoker, exempelvis renässans och barock.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.