Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" "Älvsnabbenvraket".
Från 299 kr
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" Utställningsinteriör. Beskrivande momenter om slamsugning.
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" Två montrar med mariareologiska lösfynd.
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" Utställningsinteriör och en besökare.
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" Utställningsinteriör bestående av skärmar med utställningsmaterial.
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" "Framtiden", en presentation om hur exploateringen av våra havsresuser diskuterats.
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" "Dykinventering", presentation om olika metoder att inventera vrak.
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" Inledningsskylt i utställningen på Sjöhistoriska museet.
Citybanan Marinarkeolog
Vandringsutställningen "Fynd ur djupen". Skärmutställning om marinarkeologi samt några sjöfynd utställda i en arbetslokal.
Utställningen "Marinarkeologi vad är det?" Monter med "Fynd ur djupen". Modell av marinarkeologiarbete vid en vrakplats.
Vandringsutställningen "Fynd ur djupen". Utställdning i en arbetslokal. Om marinarkeologi, hur dykarna arbetar under ytan.
Den schematiska skissen av Apollo har lagts mot en ritning från 1600-talets mitt av ett holländskt örlogsskepp. Däcksbalkarnas placering är markerade som vita rektanglar i höjd med det nedersta berghultet. Kanonportarna på ritningen i bakgrunden stämmer bra med nivån för däcksbalkarna som är återskapad på Apollo. Antalet kanonportar på ritningen är cirka 50 stycken. Källa: Teckning av den holländske skeppsbyggmästaren Johannis Sturckenbergh, sannolikt år 1648. (efter Landström 1980:62f). Layout: Alexander Rauscher.
Profilen på Apollo bygger på de arkeologiska måtten på balkarna, spanten, bordläggningen och innergarneringen. Det bruna partiet är en uppskattning av vrakets bevarade delar baserat på dokumentationen. Layout: Alexander Rauscher.
Den schematiska skissen av Apollo har lagts emot ett foto av en örlogsskeppsmodell från 1600-talets andra hälft. Däcksbalkarna är markerade i sidan med vita rektanglar i höjd med det nedersta berghultet. Kanonportarna på ritningen i bakgrunden stämmer bra med nivån som är återskapad på Apollo. Layout: Alexander Rauscher.
Fyra olika typer av knektar påträffades i vraken, Apollo och Maria. Layout: Alexander Rauscher.
Apollos galjon i jämförelse med Vasas. Galjonen pekar mer uppåt än som exempelvis den man ser på Vasa. Detta utförande blev vanligt från och med mitten av 1600- talet och under hela 1700- talet. Layout: Alexander Rauscher.
Skissen av Maria bygger på de arkeologiska måtten på två balkar, spanten, bordläggningen och innergarneringen. Formen och konstruktionen är i princip identisk med Apollo. Layout: Alexander Rauscher.
Den kraftiga knekten i Maria.
Skissen på Apollo bygger på längdmåtten på balkarna, vilka i sin tur mättes in med ett längsgående måttband för att se fördelningen. Balken i aktern som mätte 7 meter var inte i full längd utan har uppskattats. Bogbandet gav formen i fören. Tillsammans med måttuppgifter angående bordläggning, spant och innergarnering är skissen sannolikt mycket nära skeppets originalmått. Det skrafferade området på vraket är helt täckt med sten, med breddförhållanden har den uppskattade längden ritats in. Akterkonstruktionens skepnad är baserad på Vasas utseende. Layout: Alexander Rauscher.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.