Kritpipa med stämpel Tre kronor samt initialerna FR.
Från 299 kr
Kritpipshuvud, 1600-tal.
Kritpipshuvud, 1800-tal.
Ett område med kulturlager utanför Blasieholmen. En kritpipa och ett ben syns i bild. (RAÄ Stockholm 103:1).
Kritpipa tillverkad i Emmanuel Stolpes pipbruk. Bilden användes i Arne Åkerhagens bok "Pipmakare i Värmlandsskogarna: de sista kritpipsmakarna i Sverige".
Kritpipa med dekor. Bilden användes i Arne Åkerhagens bok "Pipmakare i Värmlandsskogarna: de sista kritpipsmakarna i Sverige".
Kritpipa med motiv med tillhörande formhalva i mässing. Bilden användes i Arne Åkerhagens bok "Pipmakare i Värmlandsskogarna: de sista kritpipsmakarna i Sverige".
Kritpipan som påträffades har ett litet huvud och är har ett avbrutet skaft. Pipan dateras till 1620-1635 och är av engelsk typ
Bild på kritpipor som användes i Arne Åkerhagens bok "Pipmakare i värmlandsskogarna: de sista kritpipsmakarna i Sverige".
En samling fynd från kulturlagret som påträffades i anslutning till gästbryggan. Samtliga fynd påträffades ytligt på botten.
Kritpipan F299, med initialen H på klackens ena sida. Trolig datering mellan år 1690 och 1720. Från arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i Kvarteret Springer, Gävle stad och kommun. Inom Gävle stadslager, L1951:5633.
Mässingsform till kritpipa med huvudet utformat som en fisk. Tillverkad av Olof Högsäter.
Här är en kritpipa klar att pressas i en metallform- en tillverkningsmetod som är flera hundra år gammal.
Stadsantikvarien Björn Hallerdt visar upp en kritpipa för I. Lindell. Vid trapporna till Stadsmuseets gård från Ryssgården.
Skåningar.
Skåningar.[Bild]
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.