Kommun nummer 5 juni 1965
Från 299 kr
kvinna, knyta, fisknät, nät, fotografi, photograph
indianskor, väskor, caraguatábast, fotografi, photograph@eng
Kollage av accessoarer. Stort spänne av strass (Paris). Hätta för håret i paljetter och metallsnören. Gulddiadem. Silverband garnerat med blommor att knyta om håret.
Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Fyra soldater står inne i en stor sal och klär på sig militäruniform samt militärutrustning. Soldaten längst till höger håller på och hjälper sin kamrat till vänster med att knyta fast sovsäcken ovanpå ryggsäcken. Sovsäcken är ihoprullad. Soldaten till vänster om dem håller i en påse med en sak i. På golvet står fullt med militär utrustning. Två fåtöljer, två stolar samt två fönster med gardiner kring syns i bakgrunden.
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
fotografi, bilder
Tre barn sitter på innergården till Krokslättsgatan 3 år 1963. Från vänster: Kenneth Sjögren (1960 – 2017), kusinen Ilse Tobiasson (född 1960, gift Glimberg) samt deras kompis Jörgen Larsson (född 1958). Till höger ses Ilses dockvagn. Ilse och Jörgen var grannar på Krokslättsgatan 3 i Mölndal. Tvättstugan fanns där fönstrena ses i bakgrunden. På innergården brukade kvinnor träffas för att fika och bland annat knyta ryamattor. På den tiden var gårdarna uppdelade med flertalet staket (ses till höger). Mellan vissa gårdar fanns en låst grind som gjorde att man behövde gå runt byggnaden för att besöka andra i samma område. Vicevärden (Ella Johansson) hade nyckel till grinden. Barnen fick enbart leka på den inhägnade delen som tillhörde adressen. På varje gård fanns flertalet soptunnor, där råttor höll till.
Restaurangen Byttan i Stadsparken i Kalmar. Stadsparken i Kalmar är utlagd för att ha en centralt placerad restaurang. Denna byggdes snart efter att parken stod färdig och blev ett populärt utflyktsmål. Då restaurangen hade en form som påminde om en åttkantig smörbytta fick den namnet "Byttan" i folkmun. Med tiden förföll träbyggnaden och 1939 dömdes kökewt ut av hälsovårdsmyndigheterna. Arkitekten Sven Ivar Lind fick i uppdrag att rita en ny restaurang och 1941 invigdes den nya stadsparksrestaurangen, en ljus och luftig byggnad i modernistisk stil. Byttan var länge en sommarrestaurang öppen mellan Valborg och 30 september. I många år var den knuten till Stadshotellet vars restaurangverksamheten skars ner på sommaren så personalen kunde arbeta på Byttan. Under senare år - vi skriver nu 2021 - har Byttan varit fristående. Ett flertal koncept har provats med varierande framgång. 2008 byggdes Byttan samman med det nya konstmuseet som då flyttade från sina gamla lokaler på andra sidan Slottsvägen. Försök har gjorts att knyta samman de två men man har inte lyckats samordna öppettiderna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.