Torp, Hunsås i Onsala. Hunsåsgårdarna är gamla så kallade kaptensgårdar - den enas mangårdsbyggnad är från 1700-talet och den andras från 1650.
Från 299 kr
Lantgård, Apelhögen, invid Vässingsövägen, Onsala. Den ligger intill Mårtagården och båda gårdarna ingår i "Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården" och ägorna utgör ett kulturreservat. Bröderna Knut och Thorsten Larsson köpte dessa två gårdar 1921. Båda boningshusen till dessa kaptensgårdar uppfördes 1780. Här på Apelhögen hette då sjökaptenen Johannes Pettersson. Ekonomibyggnaderna som ursprungligen omgav den stensatta gården brann år 1893 och ersattes med en ny ladugård.
Hunsås i Onsala, södra gården med trädgård. Bostadshuset i mitten är flankerat av två uthus. Vid gaveln på det högra är ett dass tillbyggt. Både Hunsås 1:2 och 1:3 är gamla kaptensgårdar.
Kaptensgården Prästäng, Onsala. Vy in mot Prästängs kullerstensatta gårdstun med boningshuset till höger. Här uppförde sjökapten B O Eriksson år 1865 ett stort manhus och en helt kringbyggd gård.
Hunsås i Onsala, södra gården. Del av boningshuset med tvåsidig fritrappa till entrédörren. På dörromfattningen till höger sitter ett "W" som kan ha att göra med att släkten Wickman har bott i båda Hunsås-gårdarna, liksom kapten Wennerholm i den ena och före Wickmans Igor Wistrand i den andra. Båda gårdarna är gamla s k kaptensgårdar. (Se även bild nr G8963)
Mangårdsbyggnaden till gården Lindfjäll i Onsala. Den ligger på en höjd, centralt på Onsalalandet, och är en kaptensgård från 1700-talet med sedvanlig långsträckt huskropp. Gårdsytan är stensatt och även rabatten längs fasaden kantas av stenar. Siste kaptenen på gården hette A. Röse.
Bostadhus på kaptensbostället Torås i Vallda. Framför byggnaden ligger trädgården med fruktträd.
Bostadshus med veranda och ekonomibyggnad på gården Bäcken, Onsala.
Boningshus, Knapegården Råö Onsala.
Mangårdsbyggnad på gården Skårahögen, Onsala. Det var vid laga skiftet 1865 som en del av husen från Schalegården flyttades söderut, till den största markdelen som kallades Skårahögen.
Kaptensgården Stora Lyngås (Lynggården) i Onsala. Den timrade mangårdsbyggnaden i två våningar samt en ekonomibyggnad där en bostad tycks vara inredd. Dörren dit står öppen och vid fasaden en tom solstol. (Jämför bildnr G8854 från 1939)
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen. De lodräta markeringarna i fasaden är s k knutlådor som skyddar timrets utskjutande knutar.
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Vy in mot Prästängs kullerstensatta gårdstun med boningshuset till vänster. Här uppförde sjökapten B O Eriksson år 1865 ett stort manhus och en helt kringbyggd gård.
Mangårdsbyggnaden till Norra Staregården i Onsala, senare kallad bara Staragården. Vid tidigt 1800-tal fanns både denna gård nordväst om kyrkan och Staregårdarna nära Gottskär utmärkta på kartan. Hemmanet fanns redan på 1600-talet under den danska tiden, men den ena sydliga gården upphörde vid slutet av 1700-talet och den andra ett sekel senare. Markerna köptes upp av ägarna till Norra Staregården. Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. Under några decennier på 1900-talets senare hälft bedrevs ridskola på gården.
Bebyggelse i Runsås i södra Onsala, med omgivande odlingslandskap och träddungar. Under 1800-talet låg gårdarna runt berget i Runsås med sina ägor ned mot Röde Holme och Vässingsö. Släkten Rundberg ägde då dem alla och fäderna var sjökaptener i många generationer.
Brygg- och bakstuga med separata ingångar på kaptensgården Bränna 1 i Onsala. Notera att huset är vitmålat åt gården men troligen rödfärgad på gaveln. Gårdsytan är stensatt på typiskt vis för trakten. Mangårdsbyggnaden skymtar vit till höger och uppfördes 1832 av kapten A N Olsson med fru. Gården såldes 1870 till Onsala kommun för att bli ålderdomshem, men 1914 blev den åter privatägd.
Fotografier av mangårdsbyggnaden på kaptensgården Mårtagården i Onsala och dess dåvarande ägare Knut Larsson. Fotografen Sandklef var chef för Varbergs museum 1921-1961. Efter Knuts bortgång 1961 bildades, enligt önskemål i hans testamente, Knut och Tora Larssons stiftelse som sedan 1963 har hand om gården. G414: Köksingången till bostadshuset. G415: Exteriörbild av bostadshuset från gårdsplanen. G416: Knut Larsson på trappan till bostaden. G417: Exteriörbild av bostadshuset från trädgårdsgrinden.
Mangårdsbyggnaden på Mårtagården och till höger en ekonomibyggnad. Mellan byggnaderna leder en grind ut till trädgården, som omges av en stenmur. Bostadshuset uppfördes 1780 av skepparen Lars Ryberg med maka Anna-Britta Hansdotter. Gården var traditionellt kringbyggd med inkörsport fram till 1879-80. Gårdsbyggnaderna blev 1982 skyddade som byggnadsminne och 2003 bildades här, tillsammans med kaptensgården Apelhögen intill, Hallands första kulturreservat. Reservatet omfattar både omgivande marker och bebyggelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.