Virket hyvlas till. Bilderna 1993_0448-0453 är reproduktionsfotograferade ur en artikel i Vecko-Journalen, från år 1930, angående möbelsnickeriverksamheten i Lindome.
Från 299 kr
Detaljarbete från snickeri. Bilderna 1993_0448-0453 är reproduktionsfotograferade ur en artikel i Vecko-Journalen, från år 1930, angående möbelsnickeriverksamheten i Lindome.
Försäljning av möbler. Bilderna 1993_0448-0453 är reproduktionsfotograferade ur en artikel i Vecko-Journalen, från år 1930, angående möbelsnickeriverksamheten i Lindome.
Fyra kvinnor som polerar stolar. Bilderna 1993_0448-0453 är reproduktionsfotograferade ur en artikel i Vecko-Journalen, från år 1930, angående möbelsnickeriverksamheten i Lindome.
Fotografi av AB Nordiska Filtfabriken i Halmstad vid Nissans östra strand. Nordiskafilt AB startades 1904 som ett familjeföretag under namnet Nordiska Maskinfilt AB av Robert Kanth och Gustaf Adolf von Reis den yngre (handelsresande vid Wallbergs Fabriks AB). Sommaren 1905 invigdes fabriken vid Gamletullsområdet i Halmstad och pappersindustrin var kunder. Numera återstår bara det gamla vattentornet och kontorshuset på platsen, där ett nytt bostadsområde uppförts. Fabriken flyttades ut till Flygstaden mellan åren 1988 och 1991 och 1993 tog man namnet Albany Nordiskafilt AB. Man tillverkar nu maskinbeklädnad för textil-, pappers- och massaindustrin.
Familjeföretaget Väsktillverkning på Våmmedalsvägen i Kållered, år 1984. Lisbeth Kårlin. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Familjeföretaget Väsktillverkning på Våmmedalsvägen i Kållered drabbas av översvämning, år 1983. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Familjeföretaget Väsktillverkning på Våmmedalsvägen i Kållered, år 1984. "Lisbeth Kårlin i de ombyggda lokalerna i Kållered." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Familjeföretaget Väsktillverkning på Våmmedalsvägen i Kållered drabbas av översvämning, år 1983. "Man försökte rädda det som gick efter skyfallet." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Familjeföretaget Väsktillverkning på Våmmedalsvägen i Kållered drabbas av översvämning, år 1983. "Claes Kårlin hade ett drygt jobb att få bort vattenmassorna." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Grosshandlare, tobaksfabrikör och politiker. Född 1818 i Gävle, död 1886. Blev delägare i familjeföretaget P.C. & Rettig C.O som förutom tobaksförädling även var verksamma inom rederi och skeppsbyggande 1840. Han var ensam ägare till företaget 1862-1872. Delägare återigen från 1872 fram till sin död. Riksdagsledamot i första kammaren 1871-79. Blev ledamot av Gävles första stadsfullmäktige 1863. Var 1863-74 ordförande i drätselkammaren och ordförande i stadsfullmäktige 1874-86. Son till bruksägaren och tobaksfabrikören Pehr Christian (P.C.) (1788-1862) och bror till bruksägaren och riksdagsmannen Anton (1814-1896) samt bror till den till Finland utflyttade Pehr Cerlius. Far till John (se bild C 1235) och till kommerserådet och fabriksägaren Fredric Von Rettig (adlad i Finland) (1843-1914).
Nätra. Gamla herrgården. Gården byggdes ursprungligen i slutet av 1860-talet som förvaltarbostad åt Forss Nya Sågbolag (senare ombildat till Forss AB). I tur och ordning bodde patron C.A. Öhman, Förvaltare Gustaf Sjöholm och från 1902 disponent Gustaf Hedberg på denna herrgård. Gustaf Hedberg med familj syns sittande vid trädet på bilden. Familjen Hedberg kom därefter att bo på herrgården, fram till 1966, då Ingeborg och Theodor Hedberg avled. Familjeföretaget Forss AB hade 1964 övergått i NCB:s ägo. I början av 1970-talet revs herrgården av NCB och parken blev barktipp.; Kvar idag finns endast flygelbyggnaderna och poppeln i mitten.
Född i Gävle 1875 död 1950. Idrotssman och idrottsledare samt grosshandlare och dansk vice konsul i Gävle. Tävlade i friidrott och innehade det inofficiella världsrekordet på 100 m med 10.8 1898 och 1899. Svensk mästare på 100 m 1899 för Gefle IF. Deltog i OS 1900 då i IFK Gävle, på 100 m och 60 m och blev utslagen i försöken. Blev även inoficiell världsrekordhållare på 4 X 100 m med IFK Gävle med tiden 46,2. Blev sedermera idrottsledare och var bla. Svenska Ishockeyförbundets förste ordförande 1922-24. Var även medlem av Sveriges olympiska kommitté. 1920 donerade han en stor summa pengar för att säkra att den svenska truppen i OS i Antwerpen blev slagkraftig. I Gävle donerade han pengar så att Strömvallen kunde byggas. Drev också familjeföretaget Isaac Westergren & C.O Flyttade till Stockholm 1934. Fotografi av relief.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.