Albin Sjöberg, första stadsläkare. Född 12/4 1888 i Skirö. Foto 1949-02-23
Från 299 kr
Doktor Erik Adolf Grape, förste stadsläkare.
man
Doktor Sandberg, förste stadsläkare i Gävle från 1843.
Text på kortets baksida: "Doktor Richard, f. 2/7 1847. SF 1886-95. Förste stadsläkare".
Porträtt på första Stadsläkare Gustaf Constans Leonard Engstrand, Jönköping. Född i Tidersrum i Östergötland år 1836 och död i Jönköping år 1902.
Porträtt på första stadsläkare Gustaf Constans Leonard Engstrand, Jönköping. Född i Tidersrum i Östergötland år 1836 och död i Jönköping år 1902.
Text på kortets baksida: "Förste Stadsläkaren Doktor Rickhard Forsblad, f. i Gufbäck 2/7 47. SF 1886-95".
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Doktor Axel Singvall f. 17/9 år 1830 i Karlstad d. 9/6 år 1872 i Mariestad. Stadsläkare i Mariestad.
Falkenbergs sjukstuga öppnades år 1882, efter att ha diskuterats ända sedan 1867. Stadsläkare Rudolf Örtenblad blev förste läkare. Sjukstugan var ett envåningshus med 20 sängplatser, mottagning och operationssal. 1912 blev sjukstugan lasarett och byggdes ut efter hand. (Harrys historia.)
När Västmanlandsbördige Frans Ivar Bohnsack porträtterades omkring 1865 var han sedan en tid stationerad som läkare i Motala. Från 1861 som distriktläkare och från 1863 och dryga 20 år framledes som stadens stadsläkare. Vid mitten av 1880-talet även parallellt i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1872 gift med Sofia Lovisa Lundberg.
Personal och skrofulösa barn (sjuka i körteltuberkulos) på gräsmattan utanför den första paviljongen, från 1904, till det som utvecklades till Kustsanatoriet Apelviken. Initiativtagare var stadsläkare Johan Severin Almer i Varberg som 1902 med framgång hade börjat behandla sjuka barn med denna typ av tuberkulos.
Ambrotyp som fångat regementsläkarna Anders Jacob Cnattingius, Carl Anton Wetterbergh och Reinhold Bergman. Enligt uppgift är bilden tagen vid den militära övningsplatsen Malmen utanför Linköping. Cnattingius föddes i Normlösa som son till kontraktsprosten Johan Anders Cnattingius och dennes maka Maria Elisabet Schollin. Efter studier i Uppsala nådde han medicine doktorsgrad 1841 och kort därefter tillträdde han tjänsten som stadsläkare i Skänninge och bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1862 till sin död var han bosatt i Örebro för sitt arbete som regementsläkare vid Närkes regemente. Wetterbergh var bördig från Jönköping och inledde 1831 sin första högre tjänst som bataljonsläkare vid Smålands regemente. Från 1837 var han regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente, för att 1847 tillträda samma tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Han är vid sidan av sin läkargärning känd som skriftställare under pseudonymen "Onkel Adam" och utgav bland annat barntidningen Linnéa. Bergman avlade sin doktorsexamen 1855 och tillträdde samma år tjänsten som stadsläkare i Söderköping och vidare Linköping. Från 1858 även bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och från 1861 samma tjänst vid stadens Andra livgrenadjärregementet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.