Ägare:/1958-69/: Rederij M/S Cadans (Gebr. Beck). Hemort: Groningen.
Från 299 kr
Två barn vid Röda ladans badplats i Stensjön, Mölndal.
Alvastra
Drängen på Kalvhult håller en tjur med nosring. De står på gårdsplan och i ladans hörn skymtar en hästvagn.
Två barn vid Röda ladans badplats i Stensjön, Mölndal, på 1940-talet. I fonden ses Stensjöhill och Sjövillan.
Här ser vi fähusdelens gavel och ladans baksida. Ett högt nät sitter på stolpar runt ladgården. Troligen hade man hönsgård här och skyddade dem mot rovfåglar.
fotografi
'Håmär liggande på gräset framför en lada. 1 pojke håller i stjärtfenan. 3 personer står vid intill ladans vägg och 1 cykel ligger i bakgrunden. :: :: Se även fotonr. 3733.'
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Här ser vi från vänster ladans gavel och vinkeln mot tröskhuset som är halmtäckt. Sedan kommer tröskhuset som har spåntak, därefter det nya byggnaden med först portlider och sen ett dubbelt fähus allt under halmtak lagt i flera omgångar. Inne på gården står en liten bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Gamla vägen till Alskog och Ljugarn gick förr mellan tunen på bilden och längs ladugårdsväggen.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
Sannolikt är det ladans södra gavel vettande mot grannparten som vi ser. Här har astäuen, grannen, huggen ved och troligen uttjänta byggnadsdelar som skall bli ved. T v syns hörnet av en vedbod och där har Masse ställt upp en fin liten pall på en bock e dyl. Bakom vedboden anar man en byggnad med dåligt faltak. Det är troligen tröskhuset som stått mot ladan och som nu är under rivning. Se Bild 1060!
Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild inomhus på ett stort rum. På golvet står det en person som tittar åt höger, bilden är tagen bakifrån. Framför personen från markhöjd är det en uppbyggnad som det ligger lösa plankor på. På uppbyggnaden står det även en stol, och inplastade förpackningar med isolering och en lång stege står lutad mot väggen. Det är en stor öppning i mitten av väggen in till nästa rum. Man ser ladans bjälkar rama in fotot.
Masse har tagit en fin överblicksbild av Husarve från stora landsvägen. Från vänster ser vi gårdens smedja i bulteknik, därefter manbyggnaden, brygghusflygeln, bulmagasinet, grishuset och sist ladugården, vars fähusdel är i sten och laddel i bulteknik, något som var ganska vanligt. På ladans gavel skymtar något bygge, som inte finns kvar idag. Längst till höger ser man lite av uthusbyggnaderna på Bönde Olssons och Hults, se Bild 695-702. Vi ser också tunarna i landskapet och att man delvis har börjat med slantunar av sågat virke längs med landsvägen.
Här ses den stora ladugårdens norrsida en tidig morgon när ljuset ligger på. Det skall vara den 20:e maj, men på åkern växer gröda, vilken knappast kan ha stått kvar över vintern. Är det fel datum? Närmast ligger ladan med lucka och ladport, därefter ses två av gödseldörrarna till fähusen, halmstacken döljer troligen den tredje dörren. Mot ladans gavel står en mängd trolar till bandtunar och annat virke. Det är typiskt att man ställde upp virke som man inte kunde lagra under tak på det här sättet. I bildens kant står en grenvedshög.
Eftersom tomten är inklämd mellan Lasusbackars rasbrant och Käldvägen och därför är synnerligen långsmal, låg ladugården och manbyggnaden i rad. Vi ser många och stora uthus trots att det här var en liten gård. Längst t v skymtar en stor tvärställd bullada under faltak i gott skick, sannolikt betydligt yngre än ladugården t h. Mot ladan står ett lite äldre stenhus under faltak, som kanske innehöll vagnbod och gris/lammhus. T h är den gamla ladugårrden, inte från 1700-talet, men äldst av ladugårdsbyggnaderna. Den innehöll två fähus med hoimd längst bort. Hönshus fanns också här med tanke på luckan vid marken. Faltaket börjar bli rätt taget. Längst t h skymtar en bulbod. Ladugården stod kvar till 1925, då man rev alltihop och byggde en ny på ladans plats.
Den vinklade ladugårdslängan med agtak var ovanlig, både för sin storlek och just för att den var vinklad. Agtäckta hus stod annars hörn i hörn, men var inte hopbyggda, för det var svårt att få tätt i vinkeln. Längan t v innehöll troligen två kohus. Det första hade sin hoimd, hörum, invid gaveln, luckan i väggen på framsidan visar det. Det andra kohuset hade troligen sin hoimd mot ladan och en lucka till denna inifrån ladans genomkörsel. Lada fanns således i byggnadens hörn med stora ladportar. Den lilla dörren i nästa länga kan gå till ett lamm- eller grishus. Därefter stall och portlider till vägen utanför. Vid gaveln t v står en liten bod med två dörrar. Ena delen hyste troligen ett dass, den andra kan ha varit hönshus. Byggnaderna ser hedenhösaktiga ut, men var kanske inte mer än kanske 60 år gamla när bilden togs. Bjärges Jakob Jakobsson hade ärvt gården och hustrun Stina var kommen från Kauparve.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.