Interiör från Byggmästare Svenssons lit de parade i hemmet.
Från 299 kr
Oscar II begravningståg, Logårdstrappan.
Katafalkvagn med hästar utanför Freys Hyrverks kontor, Grev Turegatan 11.
Interiörer från Byggmästare Svenssons lit de parade i hemmet.
Sorgekväde över prins Gustaf, död vid 2 års ålder den 16 april 1685.
Skogskyrkogården vid Heliga Korsets Kapell. Operettsångerskan Margit Rosengrens jordfästning.
Per Klemmings likvaka.
Serenissimus atque potentissimus princeps dominus Johannes III succorum Gothorum, Vandalorumq Rex Magnus princeps Finlandia, Careliae wosschouiae ingriae ruthenorum estoniaeq liuonum etc. [...].Deductio funeris ex Regio triclinio in arcis Sacellum quiq funus ante cesserint et comitati sint
Kistor med kvarlevorna efter Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel från Andréexpeditionen ombord på M/S Svensksund.
Mynttorget mot väster med tre katafalker med kvarlevorna efter Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel från Andréexpeditionen.
Katafalk vid Slottsbacken med kvarlevorna efter en av de förolyckade efter Andréexpeditionen.
Kistor med kvarlevorna efter Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel från Andréexpeditionen förs i land på Skeppsholmen från M/S Svensksund.
Krematoriet på Norra Kyrkogården i Kalmar. Huset är numera ombyggt till konfessionslös begravningslokal. Det kan användas vid kristna begravningar, men även vid judiska, muslimska och borgerliga.
Likvisning i gamla begravningskapellet på Norra kyrkogården i Kalmar. Kapellet, invigt 1911, användes för jordbegravningar. Senare tillkom krematoriet för brandbegravningar. Under 1960-talet byggdes Korsets kapell, nu Heliga korsets kyrka, och alla begravningsmässor koncentrerades dit. Krematoriet blev endast en tjänstebyggnad. Numera är det ombyggt till konfessionslös begravningslokal där man kan hålla borgerliga begravningar samt begravningar av personer med annan tro än kristen. I samband med denna ombyggnad inrättades ett muslimskt kvarter på Norra kyrkogården. Gamla begravningskapellet är f n (2021) nyttjat som ekonomibyggnad men diskussioner om dess framtid pågår.
Den största runda stensättningen i Folkeslunda är 40 m i diameter och har den så kallade "kroppkakan", eller Wälters sten i centrum (fornlämning 52). Denna konstruktion dominerar hela gravfältet och har förmodligen byggts på efterhand med flera kantkedjor, och fler begravningar. Bl.a. finns skelettrester av fjorton barn ytligt begravda i den. Ursprungsbegravningen är dock av en vuxen kvinna. I brandlagret fanns glas, keramik, en fibula och fragment av järn och bronsföremål.
Disponent E. Lundbäck. Begravningen i Valbo kyrka.
Zedrén Oscar. Begravningen i Heliga Trefaldighets kyrka.
Birgitta Marnung vid gånggriften i Gillhög. Gånggriften är en megalitgrav. Megalitgravar (av grekiska mega, stor, och lithos, sten) eller storstensgravar är en serie typer som i Sverige endast anläggs under stenåldern, från c:a 3600-2900 f.Kr. Gånggriften består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. Källa Wikipedia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.