Ångpannerummet på Mörbylånga sockerbruk.
Från 299 kr
- Fotografi -
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Grundplan för mittenpartiet.Kolförråd. Verkstad. Ångpannerum. Plan. Sektion. Jordvåningen, mittpartiet. Tusch, rött och blyerts. Linjalritning. Osignerad.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Skärningar genom mitttenpartiets främre del. Jordvåningen. (Omarbetning av den 28/10 1899 daterad ritningen). Sektion. Jordvåning, mittenpartiet. Ångpannerum, vestibulens värmekammare. 70x76 cm. Tusch och rött. Linjalritning. I Gust Clason 15 maj 1900. Fredrik Falkenberg.
Johannishus sågverk. Ångpannehus och virkestork.
Till höger taket på såg- och snickarverkstaden, därefter ångpannehus (huset med skorstenen), Sörhammaren, mekaniska verkstaden med modellsnickeriverkstad och modellbod på övre våningen. Mekaniska verkstaden flyttades ut 1923-24. Mellan åren 1924-29 var tråddrageriet inrymt där och efter 1930 borrstålsmanufakturering. November 1935 eldhärjades byggnaden och återuppbyggdes i en våning.
Ångpannehus. Jönköpings tändsticksfabrik. Ånglok. Industrimområde. Tillverkning 1900-1930-talet.
Bild tagen från Vadstenaodlingen med ångpannehus och tobakslada i bakgrunden. Tobaksodling i Solhaga, Vadstena.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
"Bolaget utvecklades snabbt och verksamheten utvidgades från tillgodoseendet av det lokala behovet till utförandet av anläggningar och leveranser även på långt avlägsna orter. Härför erfordrades större lokaler och ökad maskinell utrustning. År 1890 byggdes större smedja samt nytt ångpannehus. År 1891 byggdes nytt gjuteri och år 1892 inrättades grovplåtslageri. - Företagsledare och tjänstemän omkring år 1898 - Sittande från vänster Ingenjör August Lager, David Nylander, Birger Strömqvist och Edvard Bengtson. Stående från vänster Bokhållare Justus Bäck, Snickareförman Lars Hedberg. Gjuteriförman Storberg, Plåtslageriförman O.A Johansson och Verkm. Olofson." Borås Mekaniska Verkstad.
Gasverket i Värtan, även kallat Värtagasverket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.