Magasinet på 3 tr.(2 rum med fönster åt gården och Yxsmedsgränd) Inre rummet med fönster åt Yxsmeds- gränd.
Från 299 kr
Sigfrid Hindström köpte denna tomt på Södergatan 59, 1927, troligen sattes kakelugnen upp 1928. Sigfrid köpte kakelugnsformarna till denna ugn i Laholm. Han renoverade dessa formarna. De var oftast i gips. Han gjorde några kakelugnar med dessa formar, sedan förstörde han dem. De hade mönster av snäckor. Kakelugnen på fotot är svartglaserad, skulle varit ett skift högre men det fick inte plats. Barnet i nischen vet man ej vem det är. Sigfrid Hindström hade kakelugnsmakeriet vid hörnset Sandgatan/Nygatan, men var även anställd av Falkenbergs stad som hälsovårdsinspektör och uppsyningsman för laxfisket.
Livlig trafik i 1844-års slussar. På bilden ses fem lastångare. Till vänster på höljan ligger Uddeholms Skoghall III, byggd i Sjötorp 1915. Vid tidpunkten för detta fotografi drevs hon farm av en ångmaskin på 60 ind. hkr. Låg sommaren 1981 sjunken i Kotka, men var borta 21/1 1982. Närmast i bild till höger Daga med hemmahamn Karlstad, byggd som Delphina i Norrköping 1872. Blev upphuggen i Säffle 1951. Innanför Daga ligger en okänd båt. På väg ur slussen en okänd med ett namn som kan börja på D el. O, ca 6 bokstäver. Uppe i trappan möjligtvis Capella, med tanke på mönster i fören.
Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (18111889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
År 1936 skrev Upsala Nya Tidning om att Uppsalas bostadskommitté hade hittat mark på Kungsgärdet och nu kunde köpare sätta igång med småstugebebyggelse efter mönster från trädgårdsstäderna i Stockholm och Göteborg. Stadsarkitekten Gunnar Leche hade gjort en byggnadsplan för 80 småstugor i två olika storlekar. Staden öppnade en småstugebyrå vid Fyristorg för information och att teckna kontrakt. Husen var standardiserade och det var meningen att husköparna skulle utföra delar av bygget själv och på småstugebyrån fanns en sakkunnig instruktör. Husen skulle vara i nflyttningsklara 1 oktober 1937.
Tapetklippning. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Målare. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Tapet, borste och hink. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Dansskola, 15 februari 1966 Sex personer dansar i ring och håller varandra i händerna. Ytterligare andra dansar med men syns inte på bilden. Bakom dem till höger sitter en kvinna på en bänk. Längre bort syns en man som spelar dragspel. Bakom honom står ett piano, en stol och en väska. Bredvid syns en öppen dörr. På väggen hänger en tavla. Till vänster i bakgrunden står en bänk på golvet. Över denna hänger en tjockt draperi. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor. På väggen syns en mönstrad tapet.
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär hvardagsdräkt. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär flick huvudbonad om söndagen dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär svartrock och hatt.
Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (1811–1889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär ”hvardagsdräkt”. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär ”flick huvudbonad om söndagen” dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär ”svartrock” och hatt.
Baksidan av byggnad som tidigare inrymt Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered, fotograferad i oktober 2008. På bilden syns sammanbyggningen som utfördes i mitten av 1960-talet mycket fint. Verkstad och tillverkning flyttade huvudsakligen över till nya huset, med stora stickmaskiner som sydde mönster etc. på sängens övre del. I bakgrunden ses nybygge som sakta men säkert tar över området. Samtliga byggnader revs under sommaren 2009. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
Ulfsparregården i Jönköping, Östra Storg. 74. Vy från gatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.