Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Synagogan var fram till 1930 inrymd i Kv Krögaren 3, Södra Långgatan 48. Den låg i övervåningen, den reveterade byggnaden med gaveln mot gatan. Numera är byggnaden bostadshus. Inventarierna skänktes av den judiska församlingen till en synagoga på Västbanken, men vissa föremål överläts till Kalmar läns museum.
Vapenhuset i Mörbylånga kyrka. Vapenhuset var det rum där man i forna tider lämnade sina vapen innan man steg in i det heliga rummet och är i så måtto inte en del av den verkliga kyrkan. Liksom i de flesta kyrkor lligger vapenhuset i väster och därmed under tornet.
Edsvalla den 18/9-1895 var kungligt extra tåg anordnat för Oscar 2 med uppvaktning på linjen Kil-Mellerud Med tåget åkte BJ styrelse och chefer Td Simonsson åkte i konugensvagn uppehåll i Edsvalla 4 m Stationen vackert dekorerad med blommor och grönt samt konungens namn. Station anlagd 1879-80. En- och enhalvvånings stationshus i tegel. BJ , Bergslagernas Järnväg
Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Spetsebo station vid invigningen av Varberg- Ätrans Järnväg, VbÄJ. Banan invigdes 1911 och lades ner 1961. Banan var inte elektrifierad utan ånglok och diesellok drog tågen och på senare år förekom även rälsbussar. Ätranbanan som den kallas gick i konkurs 1932 och övertogs i juli samma år av Halmstad- Nässjö Järnväg, HNJ.
Den nyanlagda bron över Skellefte älv vid Kusfors. Bron bestod av 2 spann på 30 meter och ett spann på 61 meter. Kostnaden för bron var 198 070 kronor. Loket är Statens Järnvägar, SJ Kc1 305 "Vanland" tillverkat av Nydqvist & Holm 1888. Tåget står i riktning mot Jörn.
Loket är ett statens Järnvägar, SJ S-lok med en Nalco-burk på taket vilket loken fick 1954. Nalco var för avkalkning av vattnet till pannan. Första vagnen är en sitt- och resgodsvagn litt ECF1 9067 före detta Skåne - Smålands Järnväg, SSJ 29.
Lokaltåg på sträckan Malmö - Lund draget av SJ D. Vagnar SJ Co5 1384 närmast och den andra har endast en toalett. Vagnarna byggdes om så 1928 för att gå i lokaltrafiken till Lund. Det var 5 vagnar som fick ett resgodsutrymme i stället för toalett. De återställdes 1939 - 1940.
Valvbro över Juokkeljokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Vitäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.