Äldre man. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Föreningsfana. Förmodligen tillverkad hos Ekelöf & Svensson. Fotografens ant:Ekelöf & Svensson Företaget Ekelöf & Svensson etablerades 1872 som detaljaffär i manufaktur av Hilda Ekelöf och Charlotta Svensson. Firman överläts 1897 till Wilh. Welin och från och med 1900 bedrevs även flaggtillverkning. 1905 öppnades syateljé för klänningar och alla verksamheter fanns från och med 1917 i en fastighet på Västra Torggatan mellan Drottninggatan och Stora Torget. Verksamheten innefattade också avdelningar för försäljning av kappor, dräkter, klänningar, blusar och underkläder, damhattar och andra modevaror. 1924 omvandlades firman till aktiebolag. 1897 fanns tre anställda vilket 1944 hade öktat till 58 efter företagets stora framgångar. Källa: Nyblom & Svanqvist: Näringsliv i Värmland. Tryck år 1945.
Man i butikslokal fylld med diverse varor. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Butiksinteriör förmodligen från Kronbergs Herrekipering med kläder och butiksdiskar. Fotografens ant: Vilhelm Dahlman.1936 Företaget grundades 1865 av Andreas Svensson som klädeshandel i förening med skrädderirörelse. Före år 1916 var företaget beläget på Västra Torggatan 10 men flyttades sen till nummer 12 på samma gata. Efter grundarens död 1907 fortsattes verksamheten av hans hustru till 1910 då den övertogs av Ernst Brodersson. År 1920 övertogs den av AB Kronberg & Co men drevs fortfarande i samma namn. 1930 lät man inreda andra våningen till skrädderi och tyglager, 1935 moderniserades samtliga lokaler och 1938 inreddes en särskild avdelning för herrkiperingsartiklar. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Fasad av byggnad vid torg med butikslokaler i bottenplanet. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Fasad av byggnad; skylt med text "A:B WILH. BÄCKMAN FÄRGHANDEL". I förgrunden står fem män. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. På de två tomterna i korsningen Västra Vallgatan-Torggatan, nuvarande kv Brunnsparken lät Handelsbolaget Fagerstedt & Palm 1870 uppföra dels detta tegelmagasin, dels ett trämagasin i tre våningar med bodar och vindar för spannmål. I tegelbyggnaden fanns salubod med kontor, två boningsrum och kök, torkria, spannmålsrum och vind. Trämagasinet rymde över 5000 tunnor havre. 1875 köptes magasinen av firman W Thorburns söner i Uddevalla och deras föreståndare för den halländska havreexporten till England, Robert Carl Thorburn Jobson, flyttade till staden. Han blev en välbeställd köpman i staden och byggnaden kallas Jobsons magasin.
Dukade bord i Grand Hotells matsal. Ett av Värmlands mera kända hotell var Grand Hotell som låg i Karlstad vid Drottninggatan/Västra Torggatan. Hotellet hade 45 rum med rinnande varm- och kallvatten, privata toaletter, telefon med mera. Några av rummen hade egna badrum. Hotellets festvåning och klubbrum vilka låg på andra våningen bör ha varit landsortens största och modernaste i sitt slag och rymde omkring 500 personer. Dessa lokaler var elegant inredda, väggarna var klädda med mahognypaneler i ljusa färger och dekorerade med vackra målningar. Det mest iögonenfallande var dock de stilfulla draperierna i handtryckt siden utefter festsalens ena långsida. Den välkända sommarrestaurangen i Stadsträdgården ägdes och drevs av Grand Hotell. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Bland annat Zieglers Kol & Koks i större tegelbyggnad. Fotografens ant: Eltjänst. 1941. Bolaget grundades 1890 under namnet Karlstads Kol & Koks-Aktiebolag. År 1924 ändrades namnet till Zieglers Kol & Koks-Aktiebolag. Firman handlade enbart med kol och koks och bedrev en omfattande import och försäljning av detta såväl i hela fartygslaster som vagnslastvis. Kontoret var på 1940-talet beläget på Västra Torggatan 5. 1935 anslöt sig Zieglers till ARA-koncernen, (A. R. Appelqvist Kolimport Aktiebolag) Stockholm. Senare blev Zieglers ensamförsäljare för Värmland av eldningsaggregatet REKA. Sen 1960-talet har Zieglers främst etablerat sig som en byggfirma som inriktat sig på tegel, takpannor, torrbruk och trädgårdsplattor. 1985 började dom sälja spisar, skortstenar och andra värmeprodukter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 B. Wendel (redaktör) Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Fotograf Björkströms hem i kv Gästgivaren, där de bodde 1935-1937. Troligen har någon av döttrarna en bjudning då fotot visar nio unga kvinnor vid ett dukat bord. En kamera står i högra hörnet och i taket hänger blixtskärmen, så rummet fungerade sannolikt även som ateljé. Fotografierna på väggen föreställer: överst lotsen Halldén, under till vänster Märta Björkström som barn, i mitten Folkskollärare Nilssons barn och till höger rektor de Vylder vid Katrinebergs folkhögskola. Fotografierna fungerade som en slags reklam för fotoverksamheten. De hemmagjorda blixtarna som syns i taket bestod av 5 st 1000 watts lampor. (Se även bildnr GB2_4138.) I huset hade tidigare funnits kafé Mignons bageri och apotekets laboratorium. Ateljén hade tidigare funnits i hörnhuset vid Torggatan-Östra långgatan men man flyttade 1933 till kv Gästgivaren och 1937 tillbaka till kv Apotekaren i gamla Apotekets lokaler.
Parti av Falköping. Foto från Balderstensgatan mot Läroverket. Gator: Odengatan och Buregatan. Från vänster: Odengatan 4 (nedtill), Odengatan 7, vid Buregatan två byggnader med flaggstänger Buregatan 18 (med lång balkong) och Buregatan 20. Därovan Läroverket Parkgatan 43, byggnaden med tre skorstenar Torsgatan 20/Parkgatan 41, Parkgatan 39 och längst till höger Odengatan 10 och 12 = Parkgatan 33. Nedtill till höger Andelsmejeriet.
Vy västerut från Rallarberget över Göteborgs Jästfabrik "Jästis" och en del av Krokslätt, cirka år 1930. I förgrunden ses "Jästis" (Presentens jästfabrik) utmed Göteborgsvägen. Det stora huset till vänster om Jästis högsta skorsten står kvar än i dag och har adressen Göteborgsvägen 129 (Pumpindustrin i Leoparden 2). Från vänster ses en del av Sörgårdsgatan, nedre delen av Krokslätts Parkgata samt den nu försvunna nedre delen av Torsgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.