Källa
Från 299 kr
Norberg 380:1
Glanshammar 170:1
Kyrkoköpinge
Den så kallade Uddenbergska villan sedd från sydväst. Huset uppfördes 1887 i kv Tattarkullen 8 som bostad till trafikchefen vid järnvägen, Alfred Olsson (1850-1922). Arkitekt var Adrian Crispin Peterson och här använder han olika tiders arkitekturelement i exteriören såsom medeltida hörntoureller. Huset ligger vid Västra Vallgatan och till höger går idag Magasinsgatan upp, men den hette förr Norra Vallgatan. Här ser det dock knappt ut att gå mer än en stig. Dr Erik Uddenberg (f. 1880) hade senare såväl praktik som bostad där senare. Han var bl a järnvägsläkare. Bilden är tagen mot nordost.
Vykort, "Sannarps gård i Heberg." Godset har medeltida anor. I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änkan gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Den äldre mangårdsbyggnaden ses till höger och 1902 uppförde dåvarande ägaren Michael Aagaard Treschow flygeln som ses till vänster. Den innehöll 18 rum, två bad och fem wc och revs 1950.
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot väster.
År 1864 påbörjades en ny kyrka i Hägerstad, cirka 700 meter sydväst om den gamla kyrkplatsen. Då denna blev klar 1866 överfördes en stor del av den tidigare kyrkans inventarier dit, varefter den gamla byggnaden gick ett snabbt förfall till mötes. År 1893 besöktes platsen av personal från Riksantikvarieämbetet som fann att en gamla förfallna kyrkan fortfarande inrymde värdefulla inventarier. Följden blev att predikstolen och ett medeltida altarskåp överlämnades till Historiska museet i Stockholm. Därefter iordningställdes kyrkan som en ruin. Längre fram kom ruinen att återställas och återinvigas. Vy från sydost.
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källare. Vy från sydost.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Amanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels obearbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimensioner var 4,25 x 6 meter med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar källaringången vänd mot söder. Vy mot sydväst.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot öster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.