På denna närbild kan man tydligt se hur bulladugården är byggd. Den har syllar och syllfoder och rätt breda bular. Mötare, dörrposter och rifoder (den tjockare bulen som bjälklaget vilar på) är inte så kraftiga. Längst till höger har man spikat på en lodstående planka. Dörren är av svaiptyp med en rätt liten svaip och en ganska stor underdörr. Man ser rätt få skador på virket, men ladugården har satt sig lite. Fönstren är isatta senare. Man kan också ana vastknaparna upp under agtaket, vilka bär den vågrätt liggande vastraften, som i sin tur håller emot agen.
Från 299 kr
Det verkar osannolikt att man kunde ha rivit hela agtaket på en enda dag som Masse anger. Bilden är dessutom tagen från baksidan mot sydost och här ligger bara förmiddagssolen på. Trädet i bakgrunden är utslaget, det är inte träden på förra bilden, se Bild 1053. Hur som helst, taket är borta och snart är väggarna nedspettade. Det är inte lätt att veta vilka personerna är. Troligen står Kristian Perssons fosterson Artur Karlsson 24 år till vänster, men vem är den högra? Grannpojken Oskar Karlsson 11 år?
Bandarna som man knöt tunen med höggs av färska fingertjocka enevidjor, det ligger en hög sådana i förgrunden t v. De skulle vara så raka som möjligt och rensade, dvs renhuggna från småkvistar för användandet. Bandarna skulle bädes, värmas, över en eld så att saven började koka i dem, då blev de mjuka och kunde knytas. Var de för lite värmda, var de för hårda och gick inte att knyta, var de för mycket värmda, hade de hunnit torka och brast. Att bäde var ofta ett gubb- eller pojkarbete. Hur den stackars bädaren än gjorde, brukade töinarna aldrig vara nöjda. Här bädar Hans bandarna själv.
Sankt Anna gamla kyrka 1932. Kyrkan hade lämnats åt sitt öde efter att församlingens nya kyrka stod klar 1821. År 1844 köptes byggnaden av Thorönsborgs ägare, men det är oklart hur den användes i privat ägo. Kyrkans kor klarade sig under alla omständigheter bäst. De ursprungliga stjärnvalven kvarstod och vid en restaurering 1923 täcktes de med ett nytt brädtak. Kyrkans långhus lämnades naket för väder och vind. Vid 1960-talets senkomna restaurering var förfallet så långt gånget att man nödgades riva kyrkans västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från söder.
Porträtt av Hedvig Ahlvin omkring 1905. Hon föddes i Söderköping 1878. Födelseattesten uppger att inte bara fadern, utan även modern önskade vara okända. Hur hennes uppväxt fortskred av det skälet är inte känt. Hon påträffas i källorna som inflyttad till Hedvigs församling i Norrköping 1888. Under 1890-talets första del listas hon under rubriken "utom staden boende eller med okänd vistelseort". Med tiden stabiliserades hennes tillvaro. Fotografiet ingår i hennes bevarade ansökan om anställning vid Axel Karlssons manufakturrörelse i Linköping. Rimligtvis erhöll hon platsen. Under alla omständigheter inflyttade hon till Linköping 1906 och uppges vara butiksbiträde.
År 1904 påträffades ett runstensstycke i åkern nordost om Viby Källgård. Stenen visade sig utgöra toppdel till den större sten som fornforskaren Carl Fredrik Nordenskjöld redan under 1870-talet omtalat ligga som tröskel vid kordörren till Viby kyrka. Nordenskjöld lät resa tröskelstenen på kyrkogården men det skulle som beskrivits dröja 30 år före bitarna kunde förenas. Så blev dock ej fallet. Runstensstycket försvann kort efter upptäckten och har till dags dato inte återträffats. På detta unika fotografi ser vi dock hur det togs sig ut.
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Ett Linköpingshem som närmast övertydligt visar ett borgligt inredningsideal under det sena 1800-talet. Tunga möbler och draperande textilier ska med det nya seklets inträde släppa sitt grepp, men ännu en tid är överlast och myckenhet en populär markör i konservativa och uppåtsträvares hem. Hur de relativt unga makarna Zickerman funnit sina officiella roller är oavsett påtagligt. De var bägge bördiga från Skåne. Till Linköping hade de kommit under året 1894. Carl Vilhelm redan i januari för att ta över Sahlströms bokhandel, Erika Elfrida till hösten för giftemål med sin nyblivne bokhandlare. De blev upplysningsvis kvar i staden till 1901. Efter några år i Norrköping återvände de till Skåne.
Sexton killar från klass 8 B i Kungsbergsskolan försöker slå det svenska rekordet i hur många som ryms i en telefonkiosk samtidigt som en av dem ringer ett samta. Världsrekordet hade 21 amerikanska gossar. Tyvärr lyckades killarna på bilden inte slå det svenska rekordet, de fick nöja sig med distriktsrekord. Här är de samlade framför telefonkiosken den 21/4 år 1959. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sexton killar från klass 8 B i Kungsbergsskolan försöker slå det svenska rekordet i hur många som ryms i en telefonkiosk samtidigt som en av dem ringer ett samtal. Världsrekordet hade 21 amerikanska gossar. Tyvärr lyckades killarna på bilden inte slå det svenska rekordet, de fick nöja sig med distriktsrekord. Här är de samlade i telefonkiosken den 21/4 år 1959. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skjutning med Ksp m/39 strv i marklavett på Utö skjutfält. Skytten närmast är 105 Andersson, nästa är 810 Ekman. Ksp m/39 var konstruerad för, och fungerade bäst med, 8 mm ammunition. Nu var den am på utgående och skulle ersättas av 6,5 mm am (samma som till gevär m/96). Så vår am var nu "gratis" och vi fick skjuta hur mycket som helst. Efter att Ak 4 (automatkarbin) införts i Armén byttes piporna senare till 7,62 mm (308 Win). Efter 250 skott var pipan så varm att den måste bytas. Kommer ihåg att reservpiporna brände gräset ordentligt när vi lade dem på marken.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bromstrålningens intensitet och dess fördelning på olika våglängder för spänningar mellan 20 och 50 kV. Bilden visar dels den skarpa gränsen mot korta vågor och dess förskjutning med spänningen enl. Duane-Hunts lag, dels hur intensiteten växer snabbt med spänningen särskilt för korta vågor, så att strålningens "tyngdpunkt" eller "effektiva våglängd" förskjutes i samma rikning vid spänningsstegring. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1106.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram för synkronisering av blixt och slutare på lådkamera. Översta bilden: den tid slutaren är fullt öppen. Mittersta bilden: synkronisering med blixt då slutaren är på väg att öppnas. Nedre bilden: tiden för hur långt tid det tar för slutaren att öppnas och stängas. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 776-780.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika gjutanordningar. Övre bilden visar hur en plåt begjutes med användning av så kallad kaskadgjutare, varvid emulsionen rinner i avsatser ned på plåten# härigenom erhålles ett jämntjockt skikt. Plåten föras på gummivalsar åt höger. Undre bilden visar en springgjutare, där emulsionen tillförs en "ficka" och därifrån genom en noga dimensionerad springa gjutes ut över underlaget. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 250.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Överföringsprincipen vid pigmenttryck. Den översta bilden visar hur de ljuspåverkade och därför garvade (vattenolsliga) delarna av pigmentskiktet ligger överst vid kopiering, medan lösligt gelatin återstår närmast pappersunderlaget. Om själva skiktet överförs till ett nytt papper (mellanbilden), kommer de lösliga delarna ytterst och kan avlägsnas med varmt vatten, varefter en pigmenthaltig gelatinrelief återstår (bilden längst ner). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 688.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Känslighetskurvor för sex Agfa-infrarödplåtar med känslighetsmaxima vid 1:700, 2:750, 3:800, 4:850, 5:950 och 6:1050 mµ. Samtliga kurvor motsvara lika exponeringsförhållanden, medan kurva 7 motsvarar samma plåt som kurva 6, endast med 10 gånger längre exponering. Observera, hur kurvorna bli lägre och flackare, ju längre in i infrarött de ligga. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 818.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning över Lagar inom optiken. Lamberts lag vilket anger hur ljus av intensiteten försvagas då det passerar ett skikt samt och Beers lag som anger sambandet mellan absorptionen av elektromagnetisk strålning och egenskaperna hos det material genom vilket den passerar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 257.
Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."
När Volvo Kalmarverken skulle byggas ställdes denna modell ut på stadshuset så att Kalmars befolkning skulle få en uppfattning om hur fabriken skulle se ut. Volvo Kalmarverken var banbrytande genom att byta ut det löpande bandet mot fasta stationer där arbetslag byggde mer på varje bil. Trots detta blev fabriken bara 20 år. Den invigdes 1974 och lades ner 1994. Idag rymmer den Liljas bilhall, Kalmar läns museums magasin och ett antal kontorsföretag. Runt Volvobyggnaden har ett stort köpcentrum växt fram med IKEA i spetsen. Kalmars nya fotbollsarena; Guldfågeln arena, ligger också strax intill.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.