Dop och sjösättning av fartyg 142 M/T Captain T. Basse. Varvets dåvarande VD Helge Hagelin följer fartygets gudmor fram till fartyget.
Från 299 kr
Arboga Tidning, personal och interiör. En man står intill tryckpressen. Han läser en tidning. De stora valsarna matar fram nytryckt papper.
Arboga Blåsorkester repeterar En man plockar fram noter, mannen bredvid håller i en trumpet Vid sidan av dem står en hylla men noter.
Domus. Interiör. Skyltar spikas upp och varor plockas fram. Mannen till vänster är Uno Smedberg och mannen till höger är föreståndare Nyström.
Här byggs Arbogautställningen. Planket leder fram till det som ska bli huvudentrén, i förlängningen av Dragmansgatan. Grusväg. En bil och villor i bakgrunden.
Ett barn i sittvagn matar duvor och skrattmåsar. Bilden är tagen på Labron/Ladbron/Lastbron. Till vänster ses Stadsbiblioteket och rakt fram ses Kapellbron över Arbogaån.
Ett barn i sittvagn matar duvor och skrattmåsar. Bilden är tagen på Labron/Ladbron/Lastbron. Till vänster ses Stadsbiblioteket och rakt fram ses Kapellbron.
Uppklädda dansare i Arbogakarnevalen. Paraden har nått fram till Stora torget. Publiken står under paraplyer. Arboga Tidnings lokalkontor till vänster. Stadsgården med Café Centrum till höger.
Två personer kämpar sig fram över Kapellbron, i kraftigt snöfall. Den ena personer har ett paraply. Till höger skymtar trappan ner till Labron/Ladbron/Lastbron
Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, lägst fram till vänster, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Längst fram till höger går Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar. Den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse är mannen i skägg strax ovanför Dorpmüller.
Utsikt över Falköping. Pilen i övre vänstra hörnet pekar mot Fåraberget. Gården längst t.v. Yretomten. Strax t.h. om Rantens station post- och telehus, rivet 1966. Parken snett t.v. därom Folkets park, senast 1930. Gården längst t.h. Tåstorp. Det stora huset snett t.v. därom, vid vägens början: "Bernhards", Tåstorps ladugård. Längst fram Danska vägen. Husklungan längst fram till höger (kv. Kantarellen ?) "Telefon-Perssons" hörntomt.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av (t.h.): Norrpolarfartyget, skonaren FRAM Hundsläde. (t.v.): Norska polarfararen Fridtjof Nansen: 1861-1930. N. uppnådde med skonaren FRAM o. hundsläde över Polarhavet 86 14´ n.br. 1893-95. Organiserade hjälpaktioner för landsflyktiga o. hungrande i Ryssland 1921. Initiativ till "Nansen Pass" 1922. Nobels Fredspris 1922. -100-årsminnet av hans födelse: 1861-1961-
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 126 Öckerö Sörgård. Längst fram i bilden Einar Petterssons affär, filial till huvudaffären, det stora huset längst fram August Corneliussons på Sörgårdsvägen, berget t.v. "Kyrkberget" berget t.h. "Skärhamnsberget".
K 3, 2 SKV 1915. Serg. Björk "Kille" (förste man till vänster). Ryttmästare Robert Montgomery-Cederhielm, (mannen längst fram), Löjtnant Gustaf Adolf Klingspor (mannen bredvid nr2), Axel Olausson (nr 9 andra raden), Furir Gustafsson (sedemera ryttm Bäceskog) (nr2 från höger längst fram).
'Från Professor Leonard Axel Jägerskiölds ripjakter vid Fjällåsen. :: :: 2 män, och längre fram 2 kvinnor, samt ytterligare längre fram fler personer gåendes på en grusväg i Gällivare. Med på bilden finns även gärdsgårdar, trähägnad, staket, diverse byggnader, hus och en kyrka. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4312:1-38.'
Vy över Hovmantorps Nya glasbruk (1905-1978). Brukets grundare ville skilja på det nya Hovmantorps glasbruk, från det gamla som brann 1878. Därför lade man till "Nya", vilket var brukets officiella namn fram till 1946, men dess inofficiella namn fram til nedläggningen 1978. (Anteckning av BA)
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram med affärer och en skola.
Timsfors. Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram med affärer och en skola.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.