Vägstation R1, Mullsjö. Vägstationens huvudbyggnad, nybyggd, markberedning pågår. Från vänster garage, kontor, verkstad. Trappan upp till kontoret med smidesräcke med smidd text "VoV". Under 1950- och 1960-talet fick många nybyggda vägstationer dessa räcken. Personbil på garageplan, tre manspersoner vid gaveln. Portar till verkstaden på gaveln.
Från 299 kr
Vägstation P15, Tösse, filial Mellerud. Vägstationens huvudbyggnad med från vänster garage, kontor, verkstad. Ingång till verkstaden på gaveln. Bortanför denna byggnad kombinerad förråds- och garagebyggnad, samt ytterligare en förrådsbyggnad. Bensinpumpar (drivmedelspumpar) personbil framför bensinpumpen. Flaggstång på garageplan. Nätstängsel med kraftiga trästolpar.
Växeln i förgrunden leder till tanklokstallet. Till vänster syns den gamla Jjärnvägsverkstaden och bakom den nya vattentornet från 1913. Längst bak till höger om gamla verkstaden skymtar nya järnvägsverkstaden från 1913. Fordonet är den så kallade motorbussen. En motorvagn byggd på ett lastbilschassie. Användes under några år i ett försök att rationalisera persontrafiken.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930 Är verkstaden åter uppbyggd 1931, som den ser ut idag. Foto Erik Andersson 2000
Arbetslag med modellörer och gipsgjutare utanför verkstaden. Personer: Övre raden fr v: Alfred Persson, Knut Andersson, Emma Hallberg, Georg Persson, Sigrid Gehlin, Oskar Andersson, Josef Ekberg, Axel Vadström, Harald Brink, Hamlet Lowndes, Fritz Andersson, Gerhard Persson (f 1890)Nedre raden fr v: Viktor Jonsson, Konrad Strömberg, Gottfrid Pettersson, Olle Andersson (son til Knut Andersson), Bertil Severin
Smedjan 1972. Också de flesta metalldelarna i båtarna tillverkades vid Fröbergs Båtvarv. På varvet finns en fullständig smedja. Där tillverkades vissa beslag m m. Större metalldealr som behövde gjutas lät man dock tillverka vid ett gjuteri. Gjutformarna tillverkades på varvet. Smedjan ligger i samma byggnad som stora verkstaden.
Utslagsvinden 1972. För att få spanten exakta tillverkade man av ritningen-arbetsbeskrivningen pappersmodeller av spanten i skala 1/1 som sedan användes som mallar vid tillverkningen av de riktiga Spanten. Detta arbetsmoment kallades utslagning. Utslagsvinden ligger på övre våningen i stora verkstaden.
Snickarverkstaden, gamla båtbyggarverkstaden. Mått: 14 x 6 meter. Det var här Fröberg började bygga båtar då han köpte nuvarande varsbyggnaden år 1923. Tidigare hade byggnaden varit stall. När den nya verkstaden byggdes år 1930 blev här maskinverkstad. Då inköptes följande maskiner (från vänster): fräs, planhyvel, bandsåg och rikt hyvel.
Överdirektör Helge Jäder håller tal. Längst t v lyssnar PKC:s orförande Bertie Kjell och överintendent Stig Granström. En obekant dam sitter t v om postverkets förste verkstadscfef Ernst Nyberg, tillika postverkets uppfinnare nr 1. T h fru Svea Ahl, veteran vid verkstaden trots sin ungdom.
SWB E/K 36. Foto från verkstaden i Västerås 1890. Dåvarande lokeldaren Albert Lundgren född 15/5 1863 död på Lidingö januari 1927 på loket. I nedre raden bl.a. Verkmästare Johan Fredrik Köhler född 20/11 1845 död i Västerås mars 1916, maskiningenjör Elis Simon Cronstrand född 9/7 1837 död i Hälsingborg 26/2 1912. Ekegren nr 123
Stationen byggd 1865 av CHJ. Arkitekt: C Adelsköld. Stationen hade banhall 1865 - 1917, Stationshuset ombyggt 1917. Lokstationen byggd 1912 - 14 verkstaden byggd 1908, ombyggd 1955. Nedlagd som driftsverkstad 30 juni 1991. Bussgarage och vattentorn från 1915, ställverksbyggnad från 1950-talet, godsmagasin från 1910-talet. På bilden syns en Saab och kärror som använder att flytta gods med.
Stationen byggd 1865 av CHJ. Arkitekt: C Adelsköld. Stationen hade banhall 1865 - 1917, Stationshuset ombyggt 1917. Lokstationen byggd 1912 - 14 verkstaden byggd 1908, ombyggd 1955. Nedlagd som driftsverkstad 30 juni 1991. Bussgarage och vattentorn från 1915, ställverksbyggnad från 1950-talet, godsmagasin från 1910-talet. Bild från Gatusidan.
Stationen byggd 1865 av CHJ. Arkitekt: C Adelsköld. Stationen hade banhall 1865 - 1917, Stationshuset ombyggt 1917. Lokstationen byggd 1912 - 14 verkstaden byggd 1908, ombyggd 1955. Nedlagd som driftsverkstad 30 juni 1991. Bussgarage och vattentorn från 1915, ställverksbyggnad från 1950-talet, godsmagasin från 1910-talet.
S:t Olofsgatan 60. Mehrska fastigheten vid Trekanten. Foto från Scheelegatans mynning 1936. Skomakarmäst. Mehr hade sin affär i detta hus. I den mindre byggnaden in på gården med gaveln mot gatan hade han verkstaden med ständigt 5 á 6 skomakare i arbete. Slutade verksamheten omkring 1945.
Medaljörer i samband med Arboga Mekaniska Verkstads 100-årsjubileum Namnförteckning på medaljörerna på bild 14495 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Baksidan till fotografiet av familjen Broman, med anknytning till Arboga Mekaniska Verkstad. Framsidan: AKF-14460 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Gruppfoto av medlemmarna i Arboga Mekaniska Verkstadsklubb 1919-1934 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Yrkesskolan, maskinhallen. Elever vid maskiner. Två lärare, iklädda skyddsrockar, ses i bildens nedre högra hörn. Den vänstra, av dem, är yrkeslärare Otto Daunfelt. En man i hatt och ytterrock är på besök, mitt i bilden. Bilden ser ut att vara tagen i verkstaden på Vasagymnasiet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.