Linnés Hammarby
Från 299 kr
Karaktärsfullt porträtt av domprost Anders Fredrik Sondén. Född i Landeryd 1807 som son till dåvarande pastorn, sedermera kyrkoherden, Johan Adolf Sondén och makan Anna Chatarina Kernell. Modern var bördig från Åsbo socken och på mödernet var han kusin med den i samma socken uppvuxne Per Daniel Amadeus Atterbom. Efter studier vid Uppsala universitet till doktors grad tillträdde Sondén en lektorstjänst i Linköping. Tiotalet år därefter påbörjade han sin långa tjänstgöring som kyrkoherde, först i Skeda och därefter i Kvillinge och Simonstorp. Från 1864 domprost i Skara. Privat var han från 1839 gift med Carolina Cecilia Kalén.
Karaktärsfullt porträtt av medicinalrådet Carl Sondén. Född i Landeryd 1802 som son till dåvarande komministern, sedermera kyrkoherden, Johan Adolf Sondén och makan Anna Chatarina Kernell. Modern var bördig från Åsbo socken och på mödernet var han kusin med den i samma socken uppvuxne Per Daniel Amadeus Atterbom. Efter studier vid Uppsala universitet var Sondén verksam som främst psykiatriker i Stockholm, från 1847 som överläkare vid Danviks hospital. År 1849 blev han invald som ledamot av Vetenskapsakademien och från 1858 även invald som ledamot av Medicinalstyrelsen. Privat var han från 1838 gift med Beata Sofia Åkerman.
Porträtt av Evald Stenhammar. Född i Häradshammar 1824 som son till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Efter teologiska studier vid Uppsala universitet inflyttade han till Linköping 1865 för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Efter en tid åter i Uppsala för fortsatta studier och vidare som prästvigd docent inflyttade han 1876 en andra gång till Linköping, nu tillsammans med hustrun Anna Charlotta Holmberg och parets fyra barn. Skälet var erbjudande om tjänst som så kallad domkyrkosyssloman vid sidan av kyrkoherde i Vreta kloster och Stjärnorp. Från år 1878 var familjen bosatt i Vreta klosters kyrkoherdeboställe.
Porträtt av Johan August Söderlund. Född i småländska Hagby 1854 och där uppvuxen under synnerligen enkla förhållanden. Fadern anges enligt tidens uttryck varit inhyses backstugusittare. Någon måste uppmärksammat sonens begåvning för han erbjöds studier i Kalmar folkskola följt av Elementarskolan och fortsättningsvis vid Lunds universitet. Prästvigd år 1881 erbjöds han en första tjänst som adjunkt i Törnevalla men flyttade redan samma år till Linköping för samma tjänst i Domkyrkoförsamling. Parallellt även föreståndare för Ljungstedtska friskolan och från 1890 en av länets folkskoleinspektörer. Från 1885 var han gift med Vendla Maria Margareta Cnattingius.
Medicine doktor Fredrik August Ekström. Enligt påskrift porträtterad vid Medevi brunn den 1 maj 1863. Han var född i Linköping 1816 som son till hauboisten och vidare musikdirektören Anders Ekström och hustrun Anna Cajsa Sundberg. Från 1835 inskriven vid Uppsala universitet, där han 1841 examinerades som medicine doktor. Därefter praktiserande läkare vid Motala verkstad och distriktsläkare i Motala. Från 1847 intendent vid Medevi brunn, en tjänst som han ska ha innehaft till år 1860. Fotografiet bör därför porträttera honom som gäst vid brunnen snarare än i tjänst.
Elektrisk belysning allmänt. Industriell teknik. På Elektroskandia-utställningen visades en 16-ljus koltrådslampa, som tillhör Elektroskandias museum. Lampan, som är en av de få i världen, är tillverkad omkring 1879-80. Den har kontaktöglor som krokas fast i motsvarane krokar i en lamphållare av trä. En spiralfjäder ombesörjer kontakttrycket mellan lampa och hållare. Strömbrytaren är den enklaste tänkbara och består av en på den ena polskruven vridbar arm av metall och är därigenom direkt spänningsförande. Lampan är avsedd för 110 V driftspänning. Från v professor Gustaf Lövgren, KTH, diriktör Ivar Folcker, Svenska föreningen för Ljuskultur samt professor Hans Ronge, Lunds universitet.
Porträtt av Nils Ignell. Född till enkla förhållanden i torpet Ingebo under Stegeborgs säteri i Skällvik socken som elfte överlevande barn till torparen Nils Månsson och dennes maka Maja Larsdotter. Tack vare understöd av ägaren av Stegeborg, greve Philip Werner von Schwerin, fick han gå i skola först i Söderköping och därefter i Linköping. Som nittonåring inskrevs han vid Uppsala universitet hösten 1825. Efter blott tre terminers studier prästvigdes han i Linköping. Han kom att tjänstgöra som kyrkoman i Askeby, Vallerstad, Linköping och Västra Stenby innan han från 1840 kom att fortsätta sin karriär i Stockholm. Från 1845 gift med Sigrid Florentina Lindmark, bördig från Rinna.
utställning, bibliotek, Fotografi, Photograph
Elin Wägner och namninsamlingen 1914
Likt många av kyrkans män fick Rudolf Fjetterström tidigt ställa in sig på ett kringflyttande liv. Född i Ekeby 1838 blev han och hans syskon dessförinnan tidigt både moders- och faderslös men till synes väl omhändertagen av faderns andra hustru Maria Charlotta Aurelius. Efter grundläggande studier i Linköping avlade han teologisk examen vid Uppsala universitet 1860. Därpå följde tjänst som vice pastor i Tåby och Motala till en mer stadigvarande tjänstgöring erbjöds honom som komminister i Kimstad. Från 1871 finner vi honom som regementspastor vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Posten kom han att upprätthålla till 1877, även om han redan 1874 utsetts till kyrkoherde i Östra Ryd. Senare delen av sitt yrkesliv utgjorde Vadstena hemort för Fjetterström. Kyrkoherde i S:t Per och Strå församlingar men även som stadens folkskoleinspektör och inspektör för Vadstena allmänna läroverk. Från 1870 gift med Hedvig Livia Charlotta Billstén, vilket i tid ungefärligt motsvarar porträttet.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Porträtt av Gustaf R Andersson. Om initialbokstaven ska knytas till hans första eller andra mellannamn, Rudolf och Raginius, skall här inte närmare ordas om utan endast noteras då han tycks använt det för egen del. Under alla omständigheter föddes han i Linköping 1865 som son till pumpborraren Johan Andersson och dennes hustru Johanna Samuelsdotter. Uppväxten var till synes inte helt problemfri. Både fadern och en äldre bror blev under Gustafs barndom dömda för brott, misshandel respektive stöld. Fadern varnades även, för vad tiden angav, äktenskapsoenighet. Kanske påverkad av besvärligheter i barndomen, kom Gustaf att skriva in sig vid Uppsala universitet för teologiska studier. Efter studenten år 1885 påbörjade han, som inte sällan var nödtvunget för nyuteximinerade teologer, en rörlig tillvaro med kyrkliga tjänster i bland andra Risinge, Östra Eneby, Tjällmo och småländska Hult. Under året 1911 blev han erbjuden tjänsten som domkyrkokomminister i Linköping, och därefter kom hans tillvaro te sig mer stadig. Från 1902 var han gift med Elsa Törnblom, bördig från Eksjö.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1960. Motiv av Yakob Gogebashvili (1840-1912). Föddes i byn Variani i en fattig familj , son till präst. Studerade i Gori seminariet och i Tiblisi innan han läste på en teologisk akademi i Kiev 1961. Han deltog samtidigt på föreläsningar om naturvetenskap på Kiev's Universitet. Där blev han bekant med de nya politiska idéerna. Georgisk lärare på Tbilisi Seminariet i matematik och geografi, men blev avskedad på grund av förbjudna möten om konst och politik. Efter det arbetade han för att sprida utbildning, litteratur och kultur i Georgien och motverka "russifikation". Han blev barnboksförfattare och journalist. Grundare av vetenskaplig pedagogik i Georgien. 120-årsminne av hans födelse.
Flygbild över området kring Femsjö kyrka, vilken ses centralt i bild till vänster. Till höger om den ligger folkskolan och småskolan (den mindre byggnaden). Upptill ses sjön Södra Färgen. Vägen från skolorna går rakt ned till prästgården, där den store vetenskapsmannen inom mykologi, Elias Fries, växte upp. Idag inryms ett museum till hans ära i den lilla byggnaden som skymtar precis ovanför prästgårdstaket. Nederst i bild ligger Dullagård. Elias M. Fries levde 1794-1878 och räknas näst efter Linné som den främste inom botaniken i vårt land. Hans fokus var svampar och "Systema Mycologicum- svampsystemet" av Fries blev normgivande gällande svamparnas namngivning. Elisas Fries var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Han arbetade för att få folk att börja äta svamp och skrev 1836 den första svenska boken om matsvampar.
Danmark 93:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.