Ekebyborna
Från 299 kr
fotografi
Lite längre ner i den gråmålade trappan med de brun/rödlaserade väggarna (se 2024_1450), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Snett ner till vänster ses ett grönmålat innefönster samt en gråmålad öppen dörr. Utanför dörren ses vattenskålar, tidningar och ett hundben. Till vänster ses ett gardinförsett fönster och ledstång. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av rum med en inbyggd garderob med stängd dörr, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Rummets väggar och garderob är klädda i samma tapet. Till vänster ses en dörröppning som leder ut till en hall där det finns sparade saker, bland annat en discokula/spegelboll som hänger i taket. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
'Foton av jättebo av blanksvart trädmyra, närbild på boet. Boet är ett pergamentsbo med storleken, 55 cm högt, bredd 55 cm, längd i horisontalplan 63 cm och vikt 6 kg. Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig. 1. Boet nedfallet i källaren sedan det lossnat i sina fästen. Pilarna ger en uppfattning om hur boet ursprungligen suttit. I taket och på väggen till höger framträder spår efter boets kittytor. Nedtill till höger ett stycke som brutis loss när boet föll ned.'' :: :: Serie fotonr 4716-4729, se även fotonr. 5086:1-9. Samma motiv som fotonr. 5086:3.'
Huvudbyggnad från 1800-talets början. Undervåningen av kalksten, övervåningen av timmer. Stenväggarna är spritputsade och vita, i övrigt gulgrön oljefärg. Taket är täckt med kittat tegel. Mitt på framsidan finns en ståtlig fritrappa. På gaveln finns en utbyggnad med kökstrappa. Vid sidan av gaveln ett vinkast av kalksten. Källaren har tre välvda rum i husets tvärriktning. Våningens plan har långsmal förstuga och sal i mitten med två rum på vardera sidan. Till höger i förstufan låg länsmannens kontor, till vänster köket. Det inre modernt (1925), ett par kakelugnar i Oskar I:s gotik, det enda ålderdomliga.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Under arbetsveckorna på Utö bodde man gärna tillsammans i Örnbo -- det högst belägna huset i lägret. Byggt på 40-talet. Här fanns ett litet kök, gemensam matsal och ett antal enkelrum. Hantverkarna hade tidigare byggt bastu i källaren vilket var mycket uppskattat av befälen vid skjutande förband som gästade lägret. Bild 1: Kortspel i dagrummet. Från v; Kjell Strömkvist, Svante Blomkvist, Kurt Madell och Einar Lantz. Bild 2: Från v; Kurt Madell, Einar Lantz, Staffan Löding och Kjell Strömkvist. Bild 3: Fanjunkare Svante Blomkvist Fortenheten. Bild 4: Hantverkarbasen Kurt Madell.
Vy mot Brattåsberget och nuvarande Streteredsvägen från Johan Börjessons villa "Lugnet 1", Backen 1:7 på Norra Kyrkvägen 1, år 1957. Huset ägdes under många år av boktryckaren Johan Börjesson (1876 - 1951) som hade sitt tryckeri i källaren. Johan, hustrun Berta (1889 - 1967) och dottern Inga bodde i huset. Inga Börjesson (1913 - 2003, gift Eklund) flyttade till Lindome och flyttade då med boktryckeriet dit. Börjessons tryckeri låg ungefär där Lindome centrum ligger idag. Under 1950-talet hyrde änkan ut Lugnet 1 i några år. På övervåningen bodde Einar Lindkvist som har tagit bilden från sitt fönster eller balkong. Lugnet kallades så när det byggdes. Huset finns kvar än idag (2021).
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
En tvåvåningsbyggnad med torn och en mindre byggnad på var sida alldeles vid sjökanten. Bakom skogen syns taket av en långsträckt byggnad, med frontespis och takkupor, samt en fladdrande flagga. "Tornvillan Hornsjön" säger bildförteckningen. Men sannolikt är det byggnader vid Helsjön, även kallad Hällesjö, som tillhörde f d Helsjöns gyttjebad och kuranstalt invigd år 1888, numera folkhögskola. Stora Hornsjön ligger ca femhundra meter nordöst om platsen. Tornvillan var ursprungligen ett varmbadhus, vars ångpanna exploderade 1904 och endast tornet blev kvar från den det gamla huset vid återuppbyggnaden. Huset bakom skogsridån är då sannolikt huvudbyggnaden från 1930 med badinrättning i källaren, restaurang och på övervåningen gästrum. Den gamla restaurangen brann 1929. (Läs hänvisning under Information och Referenser Se även bild nr EA1262)
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Flygbild. Verkstadsområdet ligger mellan Jädersvägen och Arbogaån. Den stora byggnaden, intill Jädersvägen, är kontoret. Till höger om kontoret, utefter Jädersvägen, ligger ett luftbevakningstorn (det användes under andra världskriget). Bakom tornet, intill ån, ligger en stor byggnad med fönster i tre rader. Det var Bombverkstaden. I källaren kunde hylsor till granater tillverkas, verksamheten kunde snabbt dras igång om det skulle behövas. Till vänster om Bombverksta´n syns ett litet vitt hus, nära vattnet. Det är tvättstugan. Villorna i Nästkvarnsområdet syns i bildens övre vänstra hörn. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.