Sionkapellet vid Gamla Riksvägen, 1940-tal. Byggt mitten av 1930-talet och rivet mitten av 1970-talet. Till höger fanns två lägenheter. I bottenvåningen var Kållereds manuella telefonstation inrymd, vilken sköttes av Julia och Claes Franzén, som också bodde där. Den lades ner 1950. I källaren låg Bertil Kjellmans Fiskaffär. Tidigare mjölkaffär Jenny Lundberg.
Från 299 kr
Systrar ca. 1920-talet. Fr. v. 1. Maria Henriksson, Mölnlycke, Råda f. 1871 d. 1936. 2. Augusta gift till Lindbacken, Råda socken f. 1865 d. 1936. Födda i Sporred "Högsåkern", far Johannes Nilsson. Ytterligare en syster Sofia var trotjänarinna i Heljered Sörgård "Ordförans".
Boningshuset Vommedal Östergård 2:40 "Hökekärr", "Mackels" år 1980. Torp till gården Vommedal Östergård "Olas". Ligger vid Horssjön. Sålt under 1930-talet till familjen Svensson från Toltorpsdalen, senare till familjen Agda och Gösta Tornell som drev växtodling. Torpet var under 1860 - 1930 utarrenderat till en hjulmakare. Relaterat motiv: A1740.
Ladugård tillhörande Tulebo Nordgård 1:2 "Fredrikssons", "Oskars" år 1980. Efter att jordbruket utarrenderats så byggdes ladugården om till sommarbostäder. Många sommargäster från Göteborg bodde här på 1930 - 1960-talen. Siste jordbrukaren var Oskar Fredriksson. Här finns nu (år 2020) Nilento Studio (musikstudio).
Familjen Johannes (1873 - 1942) och Ida Bengtsson (född i Bölet 1894 - 1965) med sonen Axel Valdemar (Lasse) vid Villa Högbo på Gamla Riksvägen 79 i Kållered, okänt årtal. Johannes från Lundby, fadern från Vommedal, var uppfinnare och hade en mekanisk verkstad intill bostadshuset.
Porträttserie av Gustav E Johansson, okänt årtal. Född 1886 i Fässbergs Mellangård och död 1977 på Vommedal Östergård 2:41 "Olas" (nu: Streteredsvägen 21B). Gustav var lantbrukare, smed söndagsskollärare i 50 år (Kållereds Missionsförsamling), politiker i Kållered 1940-50-talen, ordförande i: Fattigvårdsstyrelsen, Barnavårdsstyrelsen och Nykterhetsstyrelsen. Relaterat motiv: A1869.
Esther Jakobsson spelar gitarr inne i boningshuset Lilla Vommedal (idag: Streteredsvägen 25), 1913-08-10. Esther var fosterdotter till Anton och Maria Gustafsson. Ägare av Lilla Vommedal. Syster till Oscar Jakobsson (1889-1945), skaparen av den folkkäre seriefiguren Adamson. Esther avled i TBC 1926.
Hulda Hansson (1876 - 1975) sitter omgiven av blommor, här på ett sjukhem. Hon arbetade som hushållerska hos konsul Kindal på Vasagatan i Göteborg. Kindal ägde Gumperts bokhandel. Efter pensioneringen bosatte hon sig i sitt föräldrahem Vommedal Västergård "Sväs", där nu Brattåsgården ligger. Hulda var medlem i Smyrnakyrkan i Göteborg.
Tulebo Nordgård 1:6 "Mossen" år 1980. Smedja av sten. Tak gjort av tegel med tätning av torv. Finns ännu kvar men är förfallet (år 2020). Siste brukaren av denna lilla gård var Konrad och Olga Helgesson samt Konrads syster Hulda Helgesson. Relaterat motiv: A0646.
Alma Eriksson, okänt årtal. Född 1881 på Ekan i Kållered, död på 1950-talet i USA. Växte upp i Vommedal. Emigrerade till USA år 1905. Gifte sig med Karl Nelson och de fick sonen Robert. Alma var dotter till predikanten Karl Eriksson, Vommedal Östergård "Olas", och Alida född på Hallen i Kållered. Alma och systern Klara emigrerade till USA.
Två kusiner, okänt årtal. Från vänster ses Alma (född Eriksson) Nelson (född 1881 Kållered, död 1950-tal i USA), gift med Carl Nelson. De fick sonen Robert. Alma var dotter till Karl och Alida Eriksson, Vommedal i Kållered. Anna (född Eriksson) Efraimsson (född 1881 Bölet, död 1952 Vommedal), gift med Vitalis Efraimsson (född 1877, död 1935). De fick sonen Frank (född 1925). Foto från USA.
Porträttserie av Gustav E Johansson, okänt årtal. Född 1886 i Fässbergs Mellangård och död 1977 på Vommedal Östergård 2:41 "Olas" (nu: Streteredsvägen 21B). Gustav var lantbrukare, smed söndagsskollärare i 50 år (Kållereds Missionsförsamling), politiker i Kållered 1940-50-talen, ordförande i: Fattigvårdsstyrelsen, Barnavårdsstyrelsen och Nykterhetsstyrelsen. Relaterat motiv: A1870.
Hallen, nuv. Hallav. 7. Sommarstuga som byggdes på 1940-talet och revs 1973. Stugan var från början två rum och kök, ett rum byggdes till samt det nya kök som fotot visar. Makarna Gustav Jinfäldt f. 1910, "Johans", Hallen och Märta Jinfäldt f. 1910, sommargäst på Hallen, som ägde stugan byggde en ny villa på tomten.
Hallen. Fr. v. 1. Ragnar Linnerhag f. 1901 d. 1998. 2. Lennart Linnerhag f. 1931 d. 1998. 3. Astrid Linnerhag f. 1906 d. 1997. Astrid och Ragnar gifta och Lennart deras son. Ragnar var son till Johan och Augusta Karlsson, Hallen.
Ester Nyberg (1905 - 1957) även kallad "Lilla Ester", okänd plats och årtal. Ester arbetade som småskollärare på Gotland, bl a i Lärbro. Hon var dotter till predikanten Per Nyberg i hans förska äktenskap. Per gifte om sig med Ester Eriksson (1891 - 1965) från Bölet i Kållered.
Anna Eriksson Efraimsson f. 1881 Bölet, Kållered d. 1952. Dotter till Johannes och Alida Eriksson. Åkte till USA i början av 1900-talet, återkom 1922. Gifte sig med Vitalis Efraimsson, stuckatör. Han var änkling med barn. Tillsammans fick de sonen Frank 1925.
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.