Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Inne i en ladugård står två kor i ett bås. Framför den ena kon står en kvinna klädd i ljus blus, ljusrutigt förkläde och mörk tröja. Hon är i färd med att klappa kon på mulen. Vid sidan om korna på väggen har någon målat ett konstverk. Den föreställer Kalle Anka och en av knattarna.
Från 299 kr
Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Inne i en ladugård står två små kalvar i ett bås. Bakom den ena kalven står en kvinna klädd i ljus blus, ljusrutigt förkläde och mörk tröja. Till vänster om båset ute på golvet står en liten pojke klädd i ljus tröja, ljusa byxor, svarta stövlar samt en ljus mössa på huvudet. På väggen bakom pojken har någon målat ett konstverk i form av en Musse Pigg-figur.
Första maj demonstration 2 maj 1967 Tre äldre kvinnor kommer gående i ett första-majtåg utanför varuhuset Krämaren i centrala Örebro. De tre kvinnorna bär en svensk flagga var i sina händer. De är klädda i ljusa kappor och mörka skor. Kvinnan i mitten har en ljus hatt på huvudet och kvinnan till höger har en sjalett på huvudet. I bakgrunden syns en folksamling. Fler fanor skymtar där som exempelvis amerikanska flaggan och israeliska flaggan.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "Vi är ute med husvagn för första gången, berättar Tommy, Monica och Jimmy Olofsson från Hälsingborg, så något att jämföra med har vi inte, men det känns bra här på Åby. Vi har tänkt stanna några dagar och kommer att besöka Liseberg. Men även Mölndalsbro, simhallen och Gunnebo slott är tänkbara komplement till det stora nöjesäventyret." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
Statens Järnvägar, SJ utställning av modelljärnväg med tåg mot framtiden som är en gåva med anledningen av 100-årsjubileum 1956-12-01. Kraven på snabbhet, kvalitet, service och säkerhet har ökat ständigt och drivit fram behov av kontinuerlig utveckling. SJ:s modelljärnvägsanläggning, som tidigare visats på Skansen i Stockholm, har installerats i en järnvägsvagn och turnerar nu runt om landet, till glädje för mängder av tekniskt intresserade människor.
Alma Olsson och Maria Johansson sitter bredvid varandra i en soffa i Marias finrum. Alma har en kofta från Bohus Stickning, Blå Randen - formgivare Anna-Lisa Mannheimer Lunn - och Maria stickar på en kofta till samma företag. Mellan sig har de garner och mönsterdiagram till olika mönster som ingick i Bohus Sticknings kollektioner. Båda stickade åt Bohus Stickning, bilden är tagen inför Marias 80-årsdag och publicerades i Strömstads tidning 16 november 1957.
Enligt senare noteringar: "Herrgården Torreby har anor från 1600-talet, då det bl a ägdes av Rutger von Ascheberg. Nedanstående byggnad ersattes (som huvudbyggnad) av villan eller slottet, byggt 1887 av grosshandlare N.G. Sörensen. På Sörensens tid fanns bl a lånebibliotek i huset. Under 2:a världskriget fungerade det som filial till lantbruksskola (Dingle). Det har dock huvudsakligen varit privatbostad, både under Areskogs och Widells tid. Nuvarande ägare direktör Rolf Silvstrand." (BJ)
Exteriör. Bostadsmiljö. Trähus byggt i vinkel, bostad för flera familjer. En kvinna med ett barn och en barnvagn har just kommit in genom dörren i planket. Entrén till bostaden i mitten, har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns flera träd. Möjligen är det en jordkällare till vänster i bild. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.
Invigning av ombygda vägen till Örebro. Trots vinter och snö har många människor samlats för att vara med när bandet klipps. Någon har kameran med sig. Bakom publiken, står flera fordon och väntar på att få köra; först två personbilar och sedan flera bussar. I motsatt riktning är en lastbil parkerad. På taket till förarhytten står en man. Han håller en lapp, med sitt tal, i handen. En stege är rest mot förarhytten.
Det är modevisning på Arboga Bil AB. Lokalen är pyntad med björkris och ballonger. Det är möjligen 1-årsjubileum. Bilhallen är full av människor. De flesta har ytterkläder på sig. En ung kvinna, Jakobsson, visar upp en lätt jacka med skärp i midjan. Alldeles nedanför henne sitter Greta Helander med dottern Katarina i knät (flickan har tofsmössa). Till vänster om den närmaste pelaren sitter en kvinna i hatt och glasögon. Det är fröken Eklund som jobbade på Skandinaviska Enskilda Banken.
grupporträtt
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Ritning. Examensarbete. Avkopplingsvagn. Konstfackskolan. "Framtiden måste höra järnvägen till". En vitaliserad järnvägstrafik skulle ta bort överbelastningen på landsvägsnätet, minska bilolyckorna och låta folk äta, läsa, konversera under resan: det infantila sittandet på vägbanan timme efter timme kunde ju bara hypnotisera den första gulaschgenerationen bilister. Förnuftet skulle snart bli tillgängligt för argument, men då måste SJ förbättra sin produkt och lära sig sälja." En livlig debatt har på sistone pågått för att öka passageraretrafiken på järnvägen även i fråga om medel och fjärrdistanta sträckor. Många vettiga synpunkter har kommit fram men hittills har Statens Järnvägar av ekonomiska skäl tvingats att i allt för stor utsträckning glesa ut eller lägga ned persontrafiken på många sträckor. Och biltrafiken bara ökar och ökar med ökat antal olyckor och miljöförstöring som följd. Därför har jag frestats att med mitt examensarbete göra ett inlägg i debatten. Jag har valt att göra en vagn avsedd att föras i långtgående tåg och som ger möjligheter till olika slags aktiviteter, vilka gör resan trivsam och lättare och därigenom mer attraktiv. Jag har kallat vagnen "avkopplingsvagn".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.