Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Barsta fiskeläge. De flesta i Barsta äger ett småbruk "torp", som kan föda 2-3 kor. Torpet drev man vid sidan av fisket. Numera har de flesta gjort sig av med sina djur, fisket bedrivs endast som fritidsfiske och man har förvärvsarbete på annat håll. Huset i mitten i förgrunden är en snickerifabrik, som drevs av två bröder fram tills dess att den lades ned i början av 1970-talet. Jfr Fo41774AB - 777AB.
Från 299 kr
Bilpatrullen med reklam för Läkerol, 1975. 11 st kvinnor i grå vida byxor med matchande väst och keps/hatt.. 8 kvinnor har svart eller grå polotröja, 3 st har svart eller grå skjorta med stora kragsnibbar. 5 kvinnor sitter på huk framför övriga. Fronten på en röd Saab syns framtill tv i bild. På andra bilen sitter en reklamskylt för Läkerol 1 svart, en Orange Extra samt en vit Bon bon. Kala träd i bakgrunden.
Ninnie Tobiasson (född Johansson 1937) promenerar nedför Krokslättsskolans skolbacke med dottern Ilse (född 1960, gift Glimberg) liggandes i barnvagnen. De har varit på besök hos mormor och morfar som bodde i en lägenhet snett mittemot skolans framsida (byggnaden är riven). Familjen har sett ett TV-program då prinsessan Margret (1930 - 2002), grevinna av Snowdon, år 1960 gifte sig med Anthony Armstrong-Jones (1930 - 2017). I fonden mellan träden skymtar Krokslätt och dess fabriker till höger.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tegelhuset i kv Lagmannen har adress Norrgatan 17 och ritades 1893. Fasaden artikuleras med hörnkedjor, fönsteromfattningar med anfanger och både gördel- och takgesimser. I huset finns ett pensionat, en platsbyrå, rak- och frisersalong samt Pamps blomsterhandel. Vid trappan står en parkbänk på trottoaren. Hanna Nilssons damekipering med sybehörsaffär ligger på Norrgatan 19. Längre fram har Jean Svensson & son sitt skrädderi och en kappaffär. På hörnan i kv Berget inryms Victorins guldsmedsaffär.
Bröllopsbild, brudparet stående i helfigur på gräsmatta intill ett rosenbuskage vid en husfasad. Bruden bär hellång slöja och håller buketten framför sig. Beställare: Kronofogde Emil Willner, men han gifte sig 1898 i Kristianstad så antingen har Willner beställt åt någon annan eller så har Björkström utfört reprofotografering av Willners egna foton. Villa Willner stod klar i kv Bomlyckan året därpå, 1912. (Se även bildnr GB2_764)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huset på Kyrkogatan 33 i hörnet vid Östra Vallgatan, som går på höger sida. Till vänster skymtar byggmästarens eget hus uppfört 1896. Till skillnad från den artikulerade fasaden på hans bostad har denna byggnad en stram tegelfasad med endast en tandsnittsdekor under takfoten. På det avfasade hörnet sitter en balkong och taket har fem takkupor med stora fönster. I porten står ett barn och vid trappan nedanför står en pojke med en kärra.
Vibyggerå gamla kyrka. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41.
Vibyggerå kyrka, interiör. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41. Kyrkan ersattes av en ny kyrka som stod färdig 1873
Alnö kyrka. Kyrkan invigdes 1896 och ersatte då en kyrka av trä som brunnit ner efter 25 år. Detta är en nygotisk tegelkyrka, ritad av arkitekt Ferdinand Boberg. Kyrkan består av klocktorn, långhus med utbyggnader i väster för trappor till läktarna samt ett polygont kor med sakristia och arkivrum på ömse sidor. Ingången är förlagd i väster genom vapenhuset i tornet. Långhuset har trätak med öppen takstol och koret har tegelvalv.
Sju personer spexar på ett par stenar i en sjö (Stamnasjön ligger i Sällstorp och i närheten även Hulta- respektive Deromesjön). Killen som står upp i mitten har dragit på sig ett förkläde ovanpå kavajen och bytt huvudbonad med kvinnan till höger. Hon har håret utsläppt, vilket inte var vanligt vid den tiden. Kvinnan som håller i hatten till vänster räcker ut tungan mot kameran och kvinnan ovanför henne intar en halvliggande pose med käppen mot hakan. (Se även bildnr GEA147)
Vuxna och barn samlade kring ett kaffebord vid gaveln till en låg stuga, Lilla Gunnels i Sällstorp. Mannen till vänster heter Ahlgren. Uteplatsen är lummig, omgiven av höga syrenbuskar, en frodig klängväxt på husgaveln och annan växtlighet. Pojkens byxor hålls uppe av ett resårskärp, mannen till höger har en småmönstrad skjorta med ståkrage och ett par av klänningarna har detaljer av ett bredrandigt tyg. (Se även bild nr GEA132)
Den största runda stensättningen i Folkeslunda är 40 m i diameter och har den så kallade "kroppkakan", eller Wälters sten i centrum (fornlämning 52). Denna konstruktion dominerar hela gravfältet och har förmodligen byggts på efterhand med flera kantkedjor, och fler begravningar. Bl.a. finns skelettrester av fjorton barn ytligt begravda i den. Ursprungsbegravningen är dock av en vuxen kvinna. I brandlagret fanns glas, keramik, en fibula och fragment av järn och bronsföremål.
Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Gunnars mor Bertha vid stickmaskinen. Bertha har skyddat tapeten mot de skador stickningen kan åstadkomma och kvällstid har hon endast en fotogenlampa som belysning. Troligen ryms maskinen i köket eftersom det hänger brickor i brickband på väggen över den. I Viskadalen, och Sjuhäradsbygden i övrigt, förekom det s k förläggarsystemet. Förläggarna köpte levererade material och utrustning till textilarbeterskorna i hemmen runtom i trakten. Förläggarna samlade sedan in de färdiga produkterna.
Öströö slott i Dagsås som ligger vid Ottersjöns norra strand. Godset har medeltida anor och de äldsta delarna i nuvarande mangårdsbyggnad kan härstamma från 1500-talet. Det har varit säteri. Tornet till vänster uppfördes på 1860-talet i italiensk-inspirerad stil och 1916-1917 omgestaltades hela byggnaden till den vid tiden moderna italienska villastilen. Arkitekt Georges Ludvig Robert von Dardel ledde renoveringen. En envånings länga innehållande kök byggdes till mellan tornet och bostadshuset. Byggnaden omges av en muromgärdad före detta park, terrasserad ned mot sjön.
Åtta flickor uppradade framför en dansbana. Alla bär ett runt litet märke som troligen är knutet till festligheten. Några har godisstrutar i händerna. Två flickor är likadant klädda och har var sitt armbandsur. Kanske är det Inga och Anna-Greta Johansson som förutom Gunhild Thornell ska vara med på bilden. Kulörta lyktor och vimplar hänger över dansbanan och en dragspelare skymtas vid den lövade scenen och till höger om den ett par kepsklädda gossar.
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Mangårdsbyggnaden från början av 1800-talet på gården Hultet i Onsala. Bilden är troligen tagen från portlidret. Från början var gården kringbyggd men den moderniserades under 1900-talets andra hälft. Fönstren är försedda med luckor och små lunettfönster (halvmåneformade) ger ljus åt vinden. Dörren har ett smalt överljus och dubbla dörrpar. Trots att dörröppningen är smal har den dubbla dörrblad, där ett av de yttre står uppställt på fotot.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.