Handlare Carl Sundström i Viby var vid sidan av sitt köpmannaskap en flitig fotograf. Här har han lockats över till grannarna i Viby Södergård där familj och släkt samlats på mangårdens veranda. Bland personerna har efterlevande indentifierat sin mor och mormor, Karin Kristina Johansson och Hedvig Kristina Forsberg. Tiden för bilden är omkring 1905. Upplysningsvis kom huset att rivas i slutet av 1920-talet och ersättas med nuvarande boställe.
Från 299 kr
Våren 1960 invigdes Rally hotell i Linköping. Det lanserades som en innovativ kombination av hotell och motell och uppmärksammades stort. Hotellet har över åren bytt profil såväl som namn ett flertal gånger, men är ändå en välbekant byggnad för de flesta Linköpingsbor. Allt färre har däremot minnen av platsen dessförinnan. Här presenterar vi därför Storgatan 70 anno 1958, kort före rivningen för att ge plats åt det beskrivna hotellet. Från fastigheten hade Karl Gotthard Modin drivit sitt bleck- och plåtslageri.
Follingegatan i Skänninge löper från Vårfrukyrkan i sydvästlig riktning tills den når Bjälbogatan. Den har uppenbarligen gamla anor. Nämnd i ett köpebrev redan år 1407, då under namnet "Falingisgatu". Bebyggelsen utmed den lite krokiga gatan har naturligtvis bytts ut sedan dess men påfallande många hus från 1700- och 1800-talen är bevarade. Follingegatan 20 är i skrivande stund ett av exemplen, även om den vackra putsfasaden senare täckts med panel. Här dokumenterad 1952.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Den originellt tredelade porten till Winbladhs hus vid Klostergatan i Linköping. Gården har fått sitt namn efter makarna Magnus och Hilma Winbladh, som var dess ägare från mitten av 1800-talet. Varför gatuhuset försågs med tre ingångar är oklart, men faktumet har givit huset det alternativa namnet Treportshuset. På grund av ändrad gatunumrering hade gården i förstone adressen Klostergatan 24, sedermera Klostergatan 40. Upplysningsvis plockades huset ned år 1957 och flyttas till friluftmuseets Gamla Linköping.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Ett över 100 år gammalt fotografi som skulle kunna vara taget idag. Det har heller inte funnits några skäl att förändra Isak Gustaf Clasons kanske första prov som villaarkitekt. Att karriären tog sin början i Åtvidaberg har sin förklaring i hans kamratskap med Theodor Adelswärd. När det vid baroniet uppstod behov av en ståndsmässig bostad vid sidan av godsets huvudbyggnad, ombads Clason inkomma med ett förslag i engels-amerikansk stil. Komplexet stod klart i slutet av 1880-talet.
Lördagen den 14 juni 1919 sammanvigdes Anton Samuelsson med sin unga hustru Frida Charlotta. Anton har redan varit gift, men blivit änkling 1914. Hans första äktenskap var barnlöst, men makarna hade tagit till sig barnhusbarnet Margareta Elisabet Eriksson, född i Stockholm 1912. Hans nybliva fru är bördig från Ingatorp och har vid tiden precis fyllt 26 år. Här ses makarna med släkten framför gården i Klockarp där Anton är arrendator.
Gerda Karlsson vid knyppeldynan på trappan till hennes hem på Marstad Länsmansgårds ägor i Bjälbo. Hit flyttade hon med maken Frans Oskar 1927. Nu är året 1951 och hon har varit änka sedan 1945. Att hon sitter vid en knyppeldyna är typiskt för trakten. Hantverket har långa anor i Vadstenabygden och Gerda är säkert väl medveten om både talrika leveranser till hovet och att det sedan länge går att köpa vadstenaspetsar i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm.
Nött men unikt fotografi från Tullgarn omkring förra sekelskiftet. Bilen, en Peugeot modell 28, inköptes år 1900 av kronprins Gustaf för sina resor mellan Stockholm och kungsgården Tullgarn som han vid tiden disponerade. Bilens förare har av John Nerén (förf. Automobilens historia) antagits vara verkmästare G Behmer alternativt Brehmer men har för denna uppgift inte närmare identifierats. Kusken får antas vara Klas Robert Thorell som denna tid var anställd vid Tullgarn. Byggnaden i bakgrunden är Tullgarns värdshus.
Statens Järnvägar, SJ utställning av modelljärnväg med tåg mot framtiden som är en gåva med anledningen av 100-årsjubileum 1956-12-01. Kraven på snabbhet, kvalitet, service och säkerhet har ökat ständigt och drivit fram behov av kontinuerlig utveckling. SJ:s modelljärnvägsanläggning, som tidigare visats på Skansen i Stockholm, har installerats i en järnvägsvagn och turnerar nu runt om landet, till glädje för mängder av tekniskt intresserade människor.
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Reflexbilder-tabell. Medan en enkel lins har en spegelfläck, har ett av sex fria linser samansatt objektiv ej mindre än 66. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 93.
Alma Olsson och Maria Johansson sitter bredvid varandra i en soffa i Marias finrum. Alma har en kofta från Bohus Stickning, Blå Randen - formgivare Anna-Lisa Mannheimer Lunn - och Maria stickar på en kofta till samma företag. Mellan sig har de garner och mönsterdiagram till olika mönster som ingick i Bohus Sticknings kollektioner. Båda stickade åt Bohus Stickning, bilden är tagen inför Marias 80-årsdag och publicerades i Strömstads tidning 16 november 1957.
Enligt senare noteringar: "Herrgården Torreby har anor från 1600-talet, då det bl a ägdes av Rutger von Ascheberg. Nedanstående byggnad ersattes (som huvudbyggnad) av villan eller slottet, byggt 1887 av grosshandlare N.G. Sörensen. På Sörensens tid fanns bl a lånebibliotek i huset. Under 2:a världskriget fungerade det som filial till lantbruksskola (Dingle). Det har dock huvudsakligen varit privatbostad, både under Areskogs och Widells tid. Nuvarande ägare direktör Rolf Silvstrand." (BJ)
Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Den största runda stensättningen i Folkeslunda är 40 m i diameter och har den så kallade "kroppkakan", eller Wälters sten i centrum (fornlämning 52). Denna konstruktion dominerar hela gravfältet och har förmodligen byggts på efterhand med flera kantkedjor, och fler begravningar. Bl.a. finns skelettrester av fjorton barn ytligt begravda i den. Ursprungsbegravningen är dock av en vuxen kvinna. I brandlagret fanns glas, keramik, en fibula och fragment av järn och bronsföremål.
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.