Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63. Förarhytt med utrustning.
Från 299 kr
Vy över hus i Abisko. Mitt i bild syns tvättstugan f d uthus 10 D och strax där bakom brandboden med utrustning för Abisko frivilliga (SJ) brandmän. Till höger i bild syns gamla skolans avträde som gjordes om till uthus bl a för de boende i hus 9 D (stora huset t h) som ersättning för den till tvättstuga ombyggda 10 D.
Flygbild över Getinge; orten såväl som företaget Getinge AB. Järnvägen löper diagonalt över bilden med den ljusa stationsbyggnaden uppe till höger. Utanför bybebyggelsen tar odlingslandskapet vid. Företaget grundades 1904 i Getinge av Olander Larsson som Getinge Mekaniska Verkstad. Bolaget tillverkade då jordbruksredskap. 1932 började bolaget med medicinteknik och att producera sterilisatorer till medicinsk utrustning. På 1960-talet förvärvades Getinge AB av Electrolux och därefter expanderade företaget globalt. Idag ligger huvudkontoret i Göteborg.
Ruben Kullbohr i vägdistriktets Scania-Vabis i färd att sladda ett avsnitt av Ydres många grusvägar. I historisk tid låg vägunderhållet i huvudsak på landets självägande bönder. Under 1890-talet breddades skyldigheterna till att gälla alla fastighetsägare på landsbygden. Med bilismens intåg blev även den ordningen otillräcklig och istället infördes vägskatt till hjälp för de underhållsskyldiga. Vägskatternas kassor möjliggjorde inköp av bättre utrustning. I sammanhanget indelades riket i vägdistrikt och i Ydre härad inrättades Ydre vägdistrikt. Foto 1940-tal.
Bilden visar unga män i sjömanskläder som som småspringer med diverse utrustning för segling. Vissa springer i par och andra ensamma. De i par hjälps åt att bära master till segelbåtar och är placerade i förgrunden till vänster och centralt i mellangrunden. I förgrunden till höger i bild finns en man som bär livräddningsvästar. I bakgrunden ses fler utföra samma sysslor. Fonden i bilden utgörs av bastion Aurora.
Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Fyra soldater står inne i en stor sal och klär på sig militäruniform samt militärutrustning. Soldaten längst till höger håller på och hjälper sin kamrat till vänster med att knyta fast sovsäcken ovanpå ryggsäcken. Sovsäcken är ihoprullad. Soldaten till vänster om dem håller i en påse med en sak i. På golvet står fullt med militär utrustning. Två fåtöljer, två stolar samt två fönster med gardiner kring syns i bakgrunden.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med våg och annan utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Gunnars mor Bertha vid stickmaskinen. Bertha har skyddat tapeten mot de skador stickningen kan åstadkomma och kvällstid har hon endast en fotogenlampa som belysning. Troligen ryms maskinen i köket eftersom det hänger brickor i brickband på väggen över den. I Viskadalen, och Sjuhäradsbygden i övrigt, förekom det s k förläggarsystemet. Förläggarna köpte levererade material och utrustning till textilarbeterskorna i hemmen runtom i trakten. Förläggarna samlade sedan in de färdiga produkterna.
Medlemmar i Linköpings Roddklubb poserar inför en bal i egen regi på Stora hotellet 1892. Dessa årliga arrangemang hade som syfte att inbringa medel till inköp av den erforderliga utrustning som rodden krävde. Från vänster ses, sekreterare Knut Malmborg, kassör Herman Hammarlöf, Gustaf Andersson, ordförande Vilhelm Rolén, roddchef Viktor Lindeberg, Wathier Kroné, vice ordförande och intendent Sven Torgersruud, Emil Björling och Vilhelm Erlandsson. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men redan efter 1892 års bal kunde man av Karlstad Roddklubb köpa två stycken 4-åriga kapproddbåtar och en 2-årig dito.
Statens Järnvägar, SJ provmotorvagn från ASEA Dessa motorvagnar var en vidarutveckling av enfasmotorer under ledning av ingenjören Ernst Danielsson. under 1905 tillverkades under dennes ledning två motorer för järnvägsdrift. Dessa motorer hade typbeteckningen I 25. Vardera motorn hade effekten 18kW vid 500V och 25Hz. Motorerna kunde drivas både med likström och enfas växelström. Dessa motorer byggdes 1906 tillsammans med transformator och annan teknisk utrustning in i en våaxlad personvagn från SJ C6a. Huvudtransformatorn i denna vagn var dimensionerad för en kontaktledningsspänning på 6kv. Denna vagn provades därefter en kort tid på försökanläggningen.. På grund av vagnens låga effekt kunde ej några vagnar medfölja. Därför användes vagnen endast en kort tid innan skrotning skedde
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
På bilden ses förberedelser inför en segling där mindre sällskap eller ensamma personer bär ner det material och utrustning som behövs. Till vänster i förgrunden ses en man som är på väg ut ur bilden, bärandes på en mast. Han bär uniform med sjömanskrage och mössa. Strax bakom honom, till höger i bilden, ses en man komma gåendes med en trave livvästar i famnen. I mitten av bakgrunden ses ett sällskap komma bärande på ytterligare en mast. Till vänster i bakgrunden ses Bastion Aurora och till höger husgaveln på Callerholmska schweitzervillan.
"Bolaget utvecklades snabbt och verksamheten utvidgades från tillgodoseendet av det lokala behovet till utförandet av anläggningar och leveranser även på långt avlägsna orter. Härför erfordrades större lokaler och ökad maskinell utrustning. År 1890 byggdes större smedja samt nytt ångpannehus. År 1891 byggdes nytt gjuteri och år 1892 inrättades grovplåtslageri. - Företagsledare och tjänstemän omkring år 1898 - Sittande från vänster Ingenjör August Lager, David Nylander, Birger Strömqvist och Edvard Bengtson. Stående från vänster Bokhållare Justus Bäck, Snickareförman Lars Hedberg. Gjuteriförman Storberg, Plåtslageriförman O.A Johansson och Verkm. Olofson." Borås Mekaniska Verkstad.
Transport av transformator 50 kW på Göteborgs hamn, 17/6-1955. Arbetspråmen är CHAPMAN som ägdes av Göteborgs hamn. Några män är med på bilden. Bogserbåten i bakgrunden är Röda Bolagets isbrytande bogser- och bärgnings(ång)båt HERBERT byggd på Eriksberg 1944. Den sjösatta tankern är M/T FERNCOURT och sjösättningen skedde16/6 enligt upggifter från Eriksbergs varvs arkiv och det sjösatta skrovet är under bogsering till en av utrustnings/reparations pirerna som ägdes av Eriksbergsvarvet. M/T Ferncourt var en 17 3/4 knops 9000 tonnare med en tonnagedödvikt (twd) på 24 400. Beställare var Olsoredeiet Fearnley & Eger och levernasen skedde 7/9-1955. Den var den första av fyra fartyg som leverades i följd till samma rederi. Bilden är tagen från Majnabbehamnen.
En sekund av livet på och runt Stora torget i Linköping. Fotografiet togs omkring förra sekelskiftet och trots sin klumpiga utrustning tycks fotografen hanterat den obemärkt och gav oss ett för tiden intimt ögonblick i människors vardag. En vandring i bilden stannar vid mannen till vänster som blickar ut över torget invid sin bycicle, kanske en Gripen tillverkad i staden. Sökte han månne någon bekant eller var han bara ute och finåkte? Rakt mot betraktaren möter oss två myndiga herrar i höga stövlar och kravatter. Något väcker deras intresse mot hållet av Jonn O Nilsons pampiga hus. Närmast utbyter väninnor tankar och de tycks förtroliga, fotografen får inget höra. På torget i bakgrunden reser sig skacklar mot himlen och markerar en blygsam torghandel. Vid ett av salustånden skymtar en försäljerska som hastigt stillar hungern. Undra vad hon fick till livs.
En bigård visas stolt upp med en exposé av kup-typer, allt från enkla halmkupor till mer utvecklade modeller. Till höger en enkel bod för förvaring av redskap och annan för verksamheten nödvändig utrustning. Bildens personer har identifierats som närmast konstnären och fotografen Didrik von Essen och i bakgrunden apotekare Karl Stridner, revisor respektive ordförande i Linköpings biodlarförening. Den dokumenterade bigården tillhörde emellertid inte biodlarföreningen utan var Stridners privata anläggning belägen invid Kanberget, närmare bestämt på tomten till den vid mitten av 1890-talet uppförda Villa Raabe. Att Stridner kunde sköta sina bin på platsen förklaras rimligtvis av att villans byggherre, fanjunkare Anders Johan Raabe, satt likt Stridner i biskötareföreningens styrelse och att Raabe upplåtit del av tomten för Stridners anläggning. Fotografiet är odaterat men kan knytas till 1890-talets senare del.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.