S:t Olofs kyrka. Västra väggen av torntaket, där visartavlorna suttit. Rester av spånklädsel som fanns på yttersidan emellan visartavlan och den brädfodring, varpå visartavlorna monterats. Ger sannolika skäl till att antaga, att visartavlorna monterats på sina nuvarande platser efter det taket spånklätts.
Från 299 kr
Sandgärdsgatan västerut, från domkyrkotornet, ca 1920. Närmast ser man husen i kvarteren Kristina till vänster (med fotograf Hilding Jönssons ateljéfönster uppe under taket) och Lejonet till höger. Långt borta till vänster ser man också den reklamspäckade gaveln till Spritbolagets hus på Norra Järnvägsgatan.
Bäckefors bruk. Bruket från början i öster. Till höger utmed fallen ligger först en förrådsbyggnad sedan gamla brygghuset, ankarsmedjan och metallverkstaden. Det långa taket framför kullen tillhör ett kolskjul framför vilket Spiksmebynninga synes. På kullen mitt för ankarsmedjan ligga Herrgårdsbynninga och två arbetarbostäder varav gavelhuset till vänster är Engelska bynninga. Längre till vänster skymtar taken på ladugården och lador.
Nils Ström och Lars Westergren på JW plåtslageri skottar snö på taket på järnvägsbostäderna på St Larsgatan 3. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nedplockning av taket på Storgatan 62, det vill säga Handelsboden i Gamla Linköping. Förberedelse av flytt från Järntorget till Gamla Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Stationen anlades 1862. Vingåker station hade stationshus av en lite mer ovanlig modell. Ett imponerande "kråkslott" med många rökhuvar på taket. Stationshuset har moderniserats under flera omgångar. Stationen upphörde 1996 för all trafik. Järnvägen elektrifierades 1926. Framför stationen på fotot syns postkontoret.
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Försöksbanan Stockholm - Järva. Underdel av elmotorvagn med del av elmotorinstalationen. På taket syns den ena strömavtagaren av sax typ och skymtar del av Oerlikon sido strömavtagaren. Detta arrangemang med båda typer av strömavtagare medförde att motorvagnen kunde köras på hela provbanan. Motorvagn Statens Järnvägar SJ Co5 1391. Bilden är tagen vid vagnhallarna för elförsöksdriften i Tomteboda.
Stationen anlades 1884. Stationshuset (två våningar i putsat tegel) har sedan ombyggts i flera etapper. 1935 tillbyggdes väntsalen med lokaler för Pressbyråns servering och kiosk. 1942 renoverades huset i sin helhet, taket byggdes om och en flygel med lokaler för busstation, bagagerum mm uppfördes. Stationshusets exteriör moderniserades och fick en tidsenlig utformning
Stationen anlades 1895. Stationshuset , en och en halv våning i trä, restaurerades fullständigt 1949. Pressbyråkiosk Röd med gulbruna lister och foder, mittlisten under taket mörkbrun. Dörrarna mörkbruna, gröna fönster. Skylt vit m. svart text. Tegelskorsten. Semafor nedifrån = vit, röd, vit, röd osv röd och vit arm.
Namnändrad från BENGTSFORS till BENGTSFORS VÄSTRA. Åter till BENGTSFORS? i Js namnlista finns enbart BENGTSFORS. Stationen anlades 1895. Stationshus i en och en halv våning i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Röd med gulbruna lister och foder mittlisten under taket mörkbruna. Dörrarna mörkbruna gröna fönster. Hvit skylt med svart text. Tegelskorsten.
Flygel nr 3 enligt på Hossmo säteri, enligt situationsplanen. Den är knuttimmrad. och klädd med panel av stående bräder med täcklister, Taket har tvåkupigt tegel. Vid ena gavlen en galge för vällingklocka. Här fanns tidigare en flöjel med årtalet 1856, vilket torde gälla som byggnadsdatum för denna bflygel.
Vy över hamnen, Magasinsgatan, kvarteret Köpmannen, Hudiksvall. I förgrunden syns taket på det så kallade Hakonhuset. Bortanför järnvägsspåret ligger ett fartyg invid kajen. Till höger syns en del av gamla stationshuset. I bakgrunden till vänster, på andra sidan vattnet, syns sjöbodarna vid Sjögatan.
Två sjöbodar vid Magasinsgatan, kvarteret Köpmannen, Hudiksvall. En bil står parkerad utmed väggen. Till vänster i bakgrunden syns taket på en sjöbod på andra sidan Sundskanalen. Östra Skolan anas i fjärran. Fören på ett fartyg syns till höger vid kajen, på andra sidan järnvägsspåret. I förgrunden står en bil parkerad.
Baksidan av daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat.
Interiör av Sveriges första 3-fas kraftstation 1893 vid montaget sommaren 1893. Uppförd av ASEA. Längst bort syns generator 1 för belysning med endast två ledare upp till taket. De övriga har tre ledare. Mannen i "plommonstopet" med skägg är helt säkert Ing. E.K. Pettersson, som var ledare för montaget och senare driftingenjör.
AB Gasgenerator i Örebro. Föreståndaren för provningsavdelningen, lektor Georg Nordberg, utför en av sina nogranna provningar tillhjälp av en provningsapparat. Vid fabriken finnes två stora provrum. Bilden visar det yttre av dem. Gasen kommer till motorn genom den grova slangen, som går ned från taket.
Nedre bruket. Vinjett å brukets troligen äldsta katalog. Från vänster: kolhus, malmbås, masugn med framför stående rostugn, fingjuteri, strömbro, mekanisk verkstad och tegelbruk. De båda sistnämnda brunna den 15/5 1868. Längst till höger skymtar magasin för gjutgods. Pelaren av gjutjärn är en av dem som skulle uppbära verandan å herrgården vid Säteriet. Taket bakom masugnen: ett labbi, framför rundkulor.
Daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.