Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Från 299 kr
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjälhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Loket hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen av schakt C genom södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är helt avslutad. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1937. För att förhindra ras grävdes schaktet i tre terasseringar som vardera var upp till 1,5 meter djupa. Som bredast på toppen var schaktet tre meter brett.
Husaby socken. Biskopsborgen före utgrävningen. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
Studenterna Anders Lindahl (till vänster) och Walter Fredriksson går igenom fynd från de arkeologiska utgrävningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Undersökningarna vid Rumlaborg återupptogs nästa varje år fram till och med 1942. Anders Lindahl var vid fototillfället fil. stud. i arkeologi och han kom att fungera som projektledaren, Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlströms, närmaste man vid flera av undersökningarna. Byggnaden de sitter i är projektets fälkontor, lusthuset på toppen av borgkullen vid Rumlaborg.
Bilderna finns under :drätselkammaren 1936-37, Alc:18 handlingar till protokoll. 5 av de 6 första bilderna är nummrerade 4-8. Bild 1 (4) och 4 (7) finns på repronegativ på Falkenbergs museum. Till bild 6 finns anteckning enl. följande: Varifrån är okänt men möjligen från Alc: 18. Att döma av anteckningen på baksidan publicerat någonstans (HN el. HP) ? tydligen från utgrävningen 1937 och bör arkiveras på Alc:18.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Porträtt av Christina Andersson från senare delen av 1890-talet. Född i värmländska Segerstad socken som dotter till rättaren Anders Olofsson och dennes maka Stina Jonsdotter. Som ung kom hon i pigtjänst på gårdar i hemsocknen men även en tid i Karlstad. I november månad 1885 fick hon oförklarat tjänst som hushållerska i redaktören och tidningsutgivaren Isidor Kjellbergs hushåll i Linköping. Den radikale Kjellberg bodde vid tiden med sonen Emil invid Storgatan strax öster om Sankt Larskyrkan. Stadsgården inrymde även redaktion och tryckeri för hans tidning Östgöten med flera utgivningar. Efter Isidor Kjellbergs bortgång 1895 fortsatte Christina sitt arbete i den nu vuxne sonen Emils hushåll. År 1902 följde hon med Emil Kjellberg och hans familj när de under våren flyttade till Helsingborg. Tiden i den nya staden blev emellertid kort för Christina. Hon avled i sviterna av magcancer i april månad 1904.
Stenar, Verktyg, Utgrävning, Personer, Fotografi, Photograph
Utgrävning, Verktyg, Personer, Fotografi, Photograph
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävning av Gamleby kyrkoruin, den enda nu ovan jord synliga lämningen efter Getakärr som föregick Varberg. Det var troligtvis under tidigt 1300-tal och norskt styre som Getakärr fick sina stadsprivilegier och därmed i juridisk mening blev en stad. Första gången borgare i staden nämns är år 1309 i Erikskrönikan. I slutet av 1200-talet uppfördes denna kyrka av gråsten i Getakärr, ungefär samtidigt som en borg byggdes uppe på vårdberget någon kilometer söderut. Under den arkeologiska utgrävningen av kyrkoruinen 1937 hittades över tusen mynt; ett av de rikaste myntfynden någonsin i nordiska kyrkor. Mynten härstammar från danska, svenska, norska och nordtyska städer och visar på att folket i Getakärr bedrev en omfattande handel med bland andra Hansan i Lübeck. Åldern på mynten fick museichefen Albert Sandklef, som ledde utgrävningen, att dra slutsatsen att staden skall ha haft sin storhetstid från 1320-talet fram till runt 1400. Från den här tiden finns även spår efter att en omfattande bronstillverkning har ägt rum i staden. Läs mer i artikeln "Getakärr - den medeltida staden under Varberg" av Eric Knutsson här: https://digitaltmuseum.se/021188571389/getakarr-den-medeltida-staden-under-varberg Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 4 4A "Falkenbergs hus fr. S.S.V. efter raseringens början. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00146:1 C3) 4B "Diar. 2355/1923. Fot.1885 då mellersta Hallands järnväg bygdes." (kopia på Fbg:s museum 00146:2 C3) 4D "Prov grävning av Falkenhus ruin år 1885" (kopia i Fbg:s kommunarkiv "blått album") 4E "Foto av fästningsplatsen, då järnvägens spår drogs 1885 över fästningsgrunden" (kopia på Fbg:s museum 00146:4, C5.) 4F "N.J. Björsell Warberg" (kopia i drätselkammarens handlingar 1937-06-15 § 255, bilagor Alc:18. Foto publicerat i Falkenbergs Tidning den 17 dec. 1936.) 4G (kopia Almqvistska fotosamlingen, pärm 3, sid 87, röd 111. Fbg:s museum. Neg. i kommunarkivet nr. 994)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.