Rysk krigare som gått över gränsen från Norge och kommit till Oppigården, Flatåsen. Kortet är dramatiskt. Här blir ryssen förhörd av löjtnant Hjalmar Rosenblad. Ryssen var så rädd att han skulle bli skjuten, men han följde med ner till fru Heidenreich, Vägsjöfors herrgård, som kunde ryska pga sin ryska börd. Där kunde allt förklaras och ryssen blev så glad. Han blev förd till Filipstad. Hans vidare öde är okänt.
Från 299 kr
Fåren hämtas ombord i jullen för att föras över till Kongsö. Fårskötseln på Vrångö håller på att försvinna liksom tidigare det egentliga åkerbruket. Då de flesta hushållen hade får och antalet höll sig mellan 200 och 300 var betesgången och foderfångsten strängt reglerad, och senast 12 maj skulle djuren över till betesholmarna. 1951 håller endast en av de fem fårägarna, gamle Karl Olsson (f. 1869) fast vid detta datum.
Fotodokumentation av byggnader i örlogshamnen, Karlskrona. Byggnaden närmast till höger uppfördes troligen på 1780-talet som en tillbyggnad av den dåvarande Tackelkammarbyggnaden. År 1885 revs den ursprungliga delen av Tackelkammaren ned och även det sydöstra hushörnet revs av för att det nylagda järnvägsspåret skulle kunna passera in på området. Den kvarvarande delen av byggnaden inreddes till ekipagekontor. En funktion som den hade fram till 2008. Närmast bakom Ekipagekontoret är Mönstersalsbyggnaden.
Resterna av kapten Einar Lundborgs flygplan efter dennes förödande krasch på Malmen den 27 januari 1931. Närmast ironiskt att den i luften så djärve Lundborg skulle sluta sina dagar under en till synes ordinär flygmanöver i ett för honom välbekant område. Bakom sig hade han så mycket äventyrligare flygningar. För eftervärlden är han kanske främst känd som räddaren av italienaren Umberto Nobile och den överlevande delen av hans besättning när dennes luftskepp Italia störtade vid ett försök att nå nordpolen 1928.
Stationen byggd 1901med ett stationshus i trä. som skulle vara provisoriskt tills Banan dragits in till centrala Kristianstad. Nytt stationshus byggdes först Nytt stationshus byggdes och då rev man det gamla stationshuset av trä. Namnet ändrades sedan till Öllsjö. Godsmagasin flyttat hit från Maltesholm. Kvar finns förutom stationshuset, som är uthyrt till ett företag, godsmagasin och lokstall i tegel från 1901. Lokstallet ingår som en del i en verkstadsanläggning nuförtiden.
Gärds Härads Järnväg, GHJ, 1883 tillkom linjen Everöd - Åhus. Banans signatur blev GJ för att inte förväxlas med CHJ, då man menade att GHJ skulle kunna läsas fel. Att sedan Gotlands järnväg hade samma signatur verkade inte vara något problem. Stationen radikalt ombyggt 1923. Byggnaden med stora silos står det lagerhusföreningen där ligger Absolut Vodka är ett svenskt vodkamärke som tillverkas i Åhus av ett dotterbolag till Vin & Sprit.
Under 1700-talets slut togs frågan om kyrkbygge upp i Tjureda församling. Den gamla stenkyrkan uppförd under 1100-talet var alltför liten och trång. Det skulle dröja till 1860 innan arbetet med byggande av en ny kyrka påbörjades. Minst 12000 dagsverken och lika många riksdaler i kontanta bidrag blev de sammanlagda insatserna för den nya kyrkan, som invigdes den 28 september 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Badliv på damernas strandbad Skarpe Nord sedan badhytter och cementgång ned till vattnet, där en ledlina tog vid, uppförts. Här syns att även träspänger lagts ut över den steninga stranden fram till cementgången. Badhytter fanns även vid männens badplatser Goda Hopp och Djupa Dräkt. Påbudet då var dock att badkläder skulle användas och sådana hyrdes därför ut av badföreståndarna. Nakenbad bland herrar i större omfattning etablerades tidigare än bland kvinnorna, där det dröjde till fram mot 1920-talets slut.
Kaffetorpet vid Solliden på Öland, 1930-talet. Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
Huvudbyggnaden på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Här började folkhögskolan drivas under 1880-talet, men den hade grundats redan 1873 i Påarp i Trönninge socken och senare flyttats till Fjärås. Det är en av Sveriges äldre folkhögskolor; de första startades 1868. Från början hade de enbart manliga elever men redan år 1898 beslutade styrelsen för Katrinebergs folkhögskola att den skulle vara tillgänglig även för kvinnliga elever. Gensvaret på ansökningar blev mycket stort. Från 1920-talet drev skolan lantmannakurs för män och lanthushållsskola för kvinnor.
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Fotograf Isaac Anderson, självporträtt. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hyrde gårdshuset hos Johan Larsson, Kyrkängen. Enligt Arvid L. skulle Isaac varit en karl med ovanlig kroppsstyrka. Han kunde lägga huvudet på en stol och fötterna på en annan, varefter någon fick sätta sig på hans mage. Växte upp i Storhult, "Karl-Bonnes" under små omständigheter. Fader: Karl Andersson Systrar: Hulda och Maria. Isaac flyttade till Skagersbrunn, där han var anställd som någon slags vaktmästare.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Tulebo år 1951. Vy nerifrån Tulebosjön, upp emot transformatorstationen till vänster och de två personalbostäderna till höger. Det högra bostadshuset (Tulebovägen 23-27) stod färdigbyggt 1921. Det lilla huset längst till höger är en tillhörande vedbod. Det vänstra av de tre husen är "Pojkarnas arbetshem". Det mellersta huset byggdes 1943-44 av Arvid Benkel. Det äldre huset skulle enligt Harry Mattsson vara den ombyggda ladan d.v.s. torkladan, som blev överflödig då tvätten i asylbyggnaden (Stretereds skolhem) inrättades. Relaterat motiv: 2003_0731 (Mölndals stadsmuseum).
Soarésällskapet på utflykt till Långesten. Strax intill Öresjös södra strand vid Långesten byggde Sofie Lundin detta hus för sin serveringsrörelse. Sofie och hennes dotter Lovisa hade startat servering i blygsam skala i en liten stuga intill denna nybyggnad. När Borås-Herrljunga Järnväg på 1890-talet ordnade en hållplats i närheten blev stället ett omtyckt utflyktsmål. Fotot visar ett uppklätt sällskap som tagit sig till Långesten en försommardag 1901. Kanske skulle man planera följande säsongs soaréer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.