Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Från 299 kr
'Monterad vit räv. :: :: Text till bilden: ''Hvita räfven eller Fjellrackan är ej känd för att vara så slug som den röda räfven. Den finnes i nordliga länder af både gamla och nya verlden, till och med på Spitsbergen. I Skandinavien förekommer han i synnerhet i fjellbygderna, långt upp vid den ständiga snön, men under vintren stöfvar han ned åt bygden och har till och med ofta skjutits i landets sydligaste delar. Han lefver af fogel och små däggdjur och skall till och med hålla tillgodo med grodor. I så kallade Lemmelår mår han särdeles väl, ty dessa smådjur äro för honom en kär spis. Han blir i sistnämda afseende nyttig för nybyggaren i fjellbygden, men då skinnet af fjellrackan, ej är stort värderat, är ej derpå mycket att förtjena.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad tjäder. :: :: Text till bilden: ''Tjädern räknas till orrslägtet, som bland hönsfoglarna utmärker sig genom helt ludna fötter, men undantag af tårna. Denna stora och kostbara fogel är i gamla verldens mer tempererade skogstrakter, hvad vilda kalkonen är för samma trakter i Nordamerika. I Skandinavien är han allmän från Skåne till långt upp i Enare lappmark. Barrskogen är hans käraste tillhåll. Der har han ock sitt bo på marken. Är denna bar, träffas han om dagen merendels der. Om natten, eller då snö höljer jorden, hvilar han på trädens grenar. Likasom så många andra hönsfåglar lefver tjädern i månggifte, hvilket annars sällan förekommer bland foglarna. Då hans kött är så eftersöktt, jagas och dödas han på flerfaldiga sätt, men omtänksamma jägare spara alltid honan. Han lefver mest af barr, bär och knoppar. Ungarna lefva i början mest af insekter.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'1 monterad räv sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Räfvens slughet har vlifvit ett ordspråk. Ett märkligt drag deraf är, att han sällan plundrar hönsgårdar i grannskapet av sin boning utan merendels på betydligare afstånd derifrån, hvadan man vanligen förgäfves söker honom, der han gjorde förfång. Han är en skräck för en mängd matnyttigt vildt och anställer stor förödelse i de trakter, hvarest han allmänt förekommer. Men han gör ej obetydlig nytta genom att bortsnappa en mängd råttor och sorkar, och skinnet är äfen att anse som någon afbetalning på den skuld hvari han stå till landtmannen. Räfven finnes i hela Skandinavien, men merendels i lågländer. I Lappland är skinnet hårrikast och vackrast samt betals med ända till 25 rdr rmt. Utaf varieter har man den så kallade korsräfven och den svarta räfven. Ett skinna af den sistnämda betalas med flera hundra riksdaler.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Fotoalbum visande bilder på monumentet över fallna skandinavier i Magersfontein. Slaget vid Magersfontein var en del av andra Boerkriget och tog plats i Sydafrika den 10-11 december 1899. I slaget deltog på boernas sida även den så kallade Skandinaviska kåren med deltagare från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Minnesmärket restes den 25 april 1908.
Novissima nec non perfectissima Scandinaviæ tabula comprehendens regnorum Sueciæ, Daniæ et Norvegiæ distincté divisam descriptionem.[Kartografiskt material]
Skandinaviens första Drive-in-bank vid Midsommarkransen invigs av Prins Bertil. Fru Irmgard Sundin sköter kassan och sitter i en banklucka i ytterväggen med glasfönster.
Uddeholm, som är Skandinaviens enda tillverkare av tri- och perkloretylen, har på grund av starkt stigande efterfrågan från främst verkstadsindustrins sida byggt en ny fabrik.
Husqvarna Vapenfabriks AB. Gjuteriet. Vid tiden, 1942, Skandinaviens största och norra Europas modernaste gjuteri med en golvyta på 12 000 kvadratmeter.
'Avfotografering av utställningen: Rundøy -fågelö på Skandinaviens västkant, 1966-10-22-1966-12-15: :: 2 st foton av stormfåglar? i vatten. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6982:1-19.'
'Avfotografering av utställningen: Rundøy -fågelö på Skandinaviens västkant, 1966-10-22-1966-12-15: :: :: 2 st foton med vyer av berg, klippor och hav. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6982:1-19.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.