Rödesund, exteriör, Klingvalls urmakeri Strandvägen 47. Omkr 1910 - 1915. Från vänster Lovisa Hagberg sömmerska, sergeant Nordin inneboende med familj, okänd, Ciri Klingvall med dottern framför sig, Hildur kusin till Klingvalls med Märta Klingvall framför sig och slutligen Alfred Klingvall med fru Emelia. Neg finns.
Från 299 kr
Bönhamn. Före detta säsongsfiskeläge som under århundranden spelat stor roll för Nordingrås näringsliv med bofast befolkning sedan 1700 talet. Stora sjöbodar och båthus kring hamnen och ovanför liggande bostadshus. Kapell från 1600 talet. Frideborg Sjölander (vänster), Sofia Nordin (höger) skakar ur skötarna utanför Janne Sjölanders brygga. Frideborg född omkring 1904. Sofia dog årsskiftet 1944-45, 65 år gammal. Förmodligen är bilden från mitten av 1930-talet.
1909-1910 års sjätte klass i Härnösands elementarläroverk för flickor. Från vänster Anna Nordin, Ester Ask, Ingeborg Jansson, Tyra Ödmark, Ruth Lindgren, Lilly Öberg, Lisa Bylund, Eva Gustafsson, Anne-Marie Sandström (gift Stattin). Sittade: Elsa Stiernström, Sirir Dahl, Anna Jonsson, Siri Jansson, Greta Fahlén, Ester Modig.
Konfirmander. Jenny Dahlberg född 1877, (gift Nymark). med konfirmationskamrater och lärare, kyrkoherde A Lundström.; Flickorna sittande i övre raden från höger såsom jag nu minns det. Anna Holm, Ester Cederstedt, Naima Billmark, Fanny Carlström, pastor Lundström, Emmy Lundqvist, Maria Hörnfeldt ?, Thyra Ahlkvist. I nedre raden från höger, Aina Nordin, Hedvig Johansson, Jenny Dahlberg,
Falbygdens Muntrationsklubb: Sittande med häftet i handen Lexen Blomberg. Övriga sittande: Hildur Hall gift Modin, fru Ida Svensson, Levis Hall (i blommig blus). Stående från vänster: Olga Blomberg gift Rundgren, Sven N.E. Alexanderson, Ingeborg Rundgren gift Alexanderson, 4:e damen okänd, Sven Ahl, Alexia Blomberg gift Noring, Sam. Rundgren, Karl Nordin.
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Avtackning av deltidsbrandmän. När man slutar får man en yxa samt den hjälm man använde i arbetet. Bakre raden, från vänster: Karl-Axel Sjökvist, Olle Eriksson, Berg och Jonsson Främre raden, från vänster: Olof Rydberg och Bertil Nordin Eventuellt sker avtackningen i samband med brandkårens årsfest. Festen hålls på övre våningen i Arbetareföreningens lokal på Nygatan (observera texterna på väggen).
Yrkesskolan. Lärare Lennart Erlandsson med elever. Bakre raden, från vänster: Bernt Hjalmarsson, Göran Hörnlund, Lillebror Pettersson, Gunnar Karlsson, Hans Brohmé, Lars Björndal och Bert Hjort Främre raden, från vänster: Lars Nordmark (Odensvi, Köping), Alf Larsson, Björn Eriksson (Valön), Roland Nilsson och Bengt Olov Nordin Bilden kan vara tagen på Nicolaiskolan Gruppbild.
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders- och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar). Inskriften lyder: siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis. Vikingatida svenska runor används, 'bro' stavas 'bor'. En ordagrann översättning lyder: "Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make." Tillkomsttid, cirka 1000 e.kr. (Hämtat från Wikipedia)
Nu i Statens Historiska Museums samlingar. Inv.nr. 14.392. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården, Brakteat funnen på gården. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer ellermynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården. Brakteat funnen å gården 22/5 1957. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England. Ristningen begränsas upptill av två djur med drakhuvuden vända utåt, sammanbundna vid svansarna i bildens mitt, utan runor. Djuret nedan, som innehåller skriftens alla runor, delar sitt huvud med draken ovanför, medan kopplet är öppet vid dess egen svans på motivets motsatta sida.
Bröllop i Reaby Brånagård. Ett brudpar, hon i mörk klänning, står i centrum på gårdsplan framför huset. Entrén är dekorerad med granris. De är flankerade av familj och släkt. Paret som gifter sig är äldsta dottern Anna Hård af Segerstad och Gustav Nordin. Sonen Fredrik och hans tillkommande Ingrid Wallin står vända mot varann till vänster om brudparet. Annas och Fredrik föräldrar P F L Hård af Segerstad och H E C Eriksson står respektive sitter till vänster ytterligare ett steg till vänster.
Herm. Sjölin, bröllop med Olga Wallenberg, dotter till överkonduktör Wallenberg. Stående fr. vänster: 3 Olga Öberg, 4 Anna Nordin, 5 bruden Olga Wallenberg, 6 brudgummen Herm. Sjölin, 7 fru Persson, 10 överkonduktör C.A. Modin, 11 frk Elsa Wallenberg, 12 Emil Modin, 13 lokf. Persson. Sittande från vänster: 3 fru Wallenberg, 4 överkonduktör Wallenberg, 6 frk Modin, 7 Folke Kronvall, 8 ? Kronvall. Sittande på backen: 2 Lisen Kronvall, 3 frk Wallenberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.