Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande monumental byggnad med skulptur framför föreställande en kvinnogestalt som håller en lagerkrans i handen och med ett lejon vid sin sida. Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa.
Från 299 kr
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv från Markusplasten (Piazza di San Marco) i Venedig. I bakgrunden, centralt i bilden, syns Markuskyrkan (Basilica di San Marco). Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Gustav Adolfs torg i Stockholm, Hotell Rydberg. Bilden är tagen i juli 1905, då det nygifta hertigparet av Skåne, prins Gustav Adolf (sedermera kung Gustav VI Adolf) och prinsessan Margareta, mottogs i Stockholm.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande Fontana di Nettuno, Villa d´ Este, Tivoli, Italien. Italien. Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa. (Silveromvandling, pga fukt och luft, kan ha gett bilden den brunaktiga färgen).
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande munkar promenerande framför Propylaea i München. Proypylaea är en stadsport vid västra sidan av Köningsplatz. Den stod färdig 1862. Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa.
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Fadern, som var bördig från Landeryd, utsågs år 1865 till domprost i Skara, vilket kom att bli Klas Sondéns uppväxtort. Modern gick bort redan 1866 och lämnade nio barn moderslösa. I vuxen ålder kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den sfäriska aberrationens verkningssätt hos en positiv lins. S1 S2 S3 S4 S5 S6 äro parallellt med optiska axeln infallande strålar. Den övre figuren visar att kantstrålarna S6 S6 med infallshöjden h6 skär varandra i punkten f6, som ligger närmare linsen än f1, vilken senare är skärningspunkten för centralstrålarna S1 S1 med infallshöjden h1. Avståndet f6 f1 anger den sfäriskalängdaberrationen. Den undre figuren åskådliggör huru den sfäriska aberrationen minskas genom avbländning. Bl betecknar bländaren, som avskär kanstrålarna, varigenom den sfäriska längdaberrationen minskas, så att den nu endast omfattar sträckan f2 f1. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 85.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Regenerering med användning av Herscheleffekt. Vänstra bilden har kopierats på ett minst 4 år gammalt papper utan särskilda regenereringsåtgärder. Mittbilden är kopierad på ett papper som regenererats genom bestrålning med rött ljus under 5 minuter före kopieringen# ett parti till vänster har dock lämnats obestrålat under rödljusbehandlingen och är därför alltjämt odugligt. Högra bilden har kpoierats på ett 10-12 år gammalt papper (Rekord Bayer Gaslicht Hart)# därav den starka slöjan i bildens vänstra del. Denhögra delen har däremot före kopieringen belysts i 15 minuter under ett rödfilter vid dagsljus (molnig himmel), varigenom pappret där regenererats på grund av Herscheleffekt. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 611.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromoskop. Apparat för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Diapositiv belyses genom färgade ljusfiltren och sammanförs optiskt med hjälp av halvgenomskinliga speglar. Denna typ av fotografier är att betrakta som de första färgbilderna. De var dock inte fixerade och kunde bara bertraktas genom apparaten. Kromoskopets historia: Det första praktiska genombrottet för att betrakta färgfotografi uppfunnen 1891 av Fredrich Ives (1856-1937), i Philadelphia. Tre negativ, ett i varje grundfärg (grön, röd blå) på en enda plåt. Diapositivet gjordes direkt från den plåten och betraktades i en apparat som Ives kallade "fotokromoskopet".
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande självporträtt i "mörkt" rum av John Hertzberg.Belysningen utgjordes av en mörkrumslykta med två glödlampor på resp 40 och 25 watt bakom svartfilter Bl. 1:4,5# exp, -tid 30 sek. Observera det elektriska värmeelementet och gipsfiguren. På bilden står skrivet Infrarödkänslig plåt. Ljushållare 2 st glödlampor (40 och 25 watt) bakom svart filter 1:4,5. (För mer text se bilden) För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 145. Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin. s.1074.
Inkommenderad militär från Göta Livgarde och Livgardet till häst sorterar nyårskort vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 1910. Längst bak en grupp postanställda, varav några i svarta pälsmössor med postsymbol: krönt posthorn med kokard. Till vänster i bild en postanställd med uniformsmössa med en träns och postsymbol. De bär postens armbindel, som skulle användas av personer som inte tillhörde postverket men som anlitas för brevbärar- och expeditonsvaktsgöromål. Armbindeln har också populärt kallats "nyårsbindel", då den användes mycket av tillfälliga brevbärarebiträden i Stockholm vid jul och nyår. Göta Livgarde (I2): Uniform m/1886: mörkblå med röd krage och klaffar på ärmuppslagen. Livgardet till häst (K1): Uniform m/1895: Ljusblå med vita detaljer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.