A.G. Anderssons skofabrik, trevånings skofabriksbyggnad i tegel med tre frontespiser.
Från 299 kr
Askers åldersdomshems invigning. Tvåvånings träbyggnad, t-format med frontespis. Sju öppna automobiler vid byggnaden. Bilen längst till höger är en T-Ford av 1923 års modell med reg.nr. T2023. Den registrerades den 27:e april 1923 och ägdes av kyrkoherde D. T. Nilsson, Asker. Bilen längst till vänster är också en T-Ford, men några år äldre. Den har reg.nr. D748 och ägdes av John Oskar Andersson, Hvilsta, Julita.
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
En ståtlig träbyggnad med centrerad frontespis och ett torn, med småspröjsade fönster runtom, tillbyggt vid ena gaveln. Nedervåningens fönster och dörr har tresidiga överstycken i klassicerande stil, medan torntaket helt andas vurmen för den fornnordiska stilen, vanlig från 1870-talet. Framför entrén finns en slät gårdsrundel och därifrån leder en stig upp mot ett ensamt lövträd på krönet. Huset ser ut att ligga på en höjd. Meddela oss gärna om du vet var detta hus ligger, eller låg!
En man i kubb står med en cykel på ett gårdstun tillsammans med en kvinna. Manbyggnaden är långsträckt och målad, med en asymmetriskt placerad frontespis, dit fönstren är koncentrerade. Från husgaveln till höger i bild går ett trästaket med korslagda spjälor och på utsidan av det ligger en ekonomibyggnad. Även till vänster skymtar ett hus och byvägen som slingrar sig upp mot en granklädd höjd.
Brevkort, "Staélsbo" med sekundär notering: n. om Halmstad, s. om Vapnö, v. om Slottsmöllan. Villa med snickarglädje på veranda och frontespisens takfot. Huset ligger inteill en lövskog.
fotografi
I fonden komministergården, byggd på 1850-talet av byggmästaren Jonas Cronlund. Ombyggd 1931, varvid frontespisen ändrades till sadelform. Ladugården delvis riven.
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
En tvåvåningsbyggnad med torn och en mindre byggnad på var sida alldeles vid sjökanten. Bakom skogen syns taket av en långsträckt byggnad, med frontespis och takkupor, samt en fladdrande flagga. "Tornvillan Hornsjön" säger bildförteckningen. Men sannolikt är det byggnader vid Helsjön, även kallad Hällesjö, som tillhörde f d Helsjöns gyttjebad och kuranstalt invigd år 1888, numera folkhögskola. Stora Hornsjön ligger ca femhundra meter nordöst om platsen. Tornvillan var ursprungligen ett varmbadhus, vars ångpanna exploderade 1904 och endast tornet blev kvar från den det gamla huset vid återuppbyggnaden. Huset bakom skogsridån är då sannolikt huvudbyggnaden från 1930 med badinrättning i källaren, restaurang och på övervåningen gästrum. Den gamla restaurangen brann 1929. (Läs hänvisning under Information och Referenser Se även bild nr EA1262)
Manbyggnaden är en stor parstuga med källare, därför de rätt höga väggarna. Det brutna tegeltaket med frontespis är typiskt för tiden 1835-1850, se den andra Böndeparten, Liffride och Anderse. Teglen ligger jäms med gavlarna, även på frontespisen. Huset är asymmetriskt, vilket kan tyda på etapper i byggandet. Dörren med överljusfönster är av 1700-talstyp. Enligt Lauboken är både manbyggnaden och brygghuset uppförda 1860, men den uppgiften stämmer nog bara för brygghusets tillbyggnad. Kan murstumpen t v vara en byggnadsrest? Längst tv står ett enkelt dass. Enligt Lauboken kom denna part till på 1840-talet, men det finns 4 stenhusresolutioner, en 1771 och tre 1810, till var och en av parterna. Således måste denna part vara äldre. Lars Jacobsson ägde denna part och byggde stenhus på den 1810, vilket skulle betyda att manbyggnaden härstammar från denna tid och att den senare höjts och försetts med brutet tak, så som troligen skett på granngården Liffride. Sonen Jakob Larsson född 1808 tog över denna part, gift 1832 med Christina Olofsdotter född 1805 från Burs. Deras äldsta dotter Greta född 1840, gift 1861 med Karl Johan Levander från Liffride i Alskog ägde gården fram till 1898 och därefter ärvdes den av Karl Johans brorson Reinhold Levander. Reinhold sålde en del mindre delar av gården, men huvuddelen köptes 1916 av August Jakobsson född 1877 gift 1905 med Hilma Karlsson född 1878 från Bönde, se Bild 670. Dottern Margit Jakobsson född 1907 och hennes man Karl Ahlgren född 1899 från Alskog tog över 1949, men Karl försörjde sig huvudsakligen som snickare. Margit sålde gården 1987 till Gunlög Pettersson född 1956 från Kauparve. Gunlögs dotter Jorun är född 1990.
"Högre allmänt läroverk" förkunnar fasadtexten under frontespisens takfot. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906. Här ses den från entrésidan med bänkar kring en stor rabattrundel, träd och buskar. Många fönster är öppna och sommarblommor prunkar.
Derome mejeri, Ås. Bottenvåningen är byggd av huggna stenblock och har stickbågade, spröjsade fönster, medan övervåningen har träfasad och fönster med korspost. En hög skorsten reser sig vid ena gaveln och på frontespisens taknock sitter en flaggstång.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster. Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.
Huvudbyggnaden, uppförd på 1840-talet, av korsknutat timmer. Väggarna är putsreveterade i gulgrå ton. Frontespisen är ursprunglig. Nu plåttak, förr tegel. Vid ena gaveln tillbygge. Innehållande visthusrum. Plan sexdelad, med smärre oregelbundenheter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.