Hans Rydberg var den siste repslagaren i Falkenberg och drev detta yrke i nära 40 år. Han var född i Lund den 27 sept. 1857. A Ljung 1911 köpte Rydberg stg 311 (f d Fabriksgatan 10A) och hade på gården sin repslagarbana, i nuvarande kvarteret Lejonet 21. Ur häftet kv Kyrkan, Prästg m fl.
Från 299 kr
Örebro Brandstation, brandbilar och brandmän, hästar och vagnar. Från höger Fabriksgatan 9, 11. Huset till höger brandchefens bostad. Brandbilen längst till vänster är en 50 hästkrafters Scania-Vabis Typ III som hade reg.nr. T214. Bredvid står en 40 hästkrafters Nash brandbil som hade reg.nr. T1038. Längst till höger står en ambulans av modell Benz 18/30 PS som hade reg.nr. T1022.
Örebro. Man ser en del av Gippersta, det stora huset är f. d Frökontrollanstalten. Bilden är tagen från en fabriksbyggnad på Frykstensgatan 5, 7. Den lilla röda stugan närmast kallades E. R. Dals stuga. År 2019 är alla hus borta, förutom det stora huset och istället ersatta av den nya rondellen vid södra infarten, Oscariarondellen, som knyter ihop södra infarten, Fabriksgatan, Drottninggatan, Kungsgatan, Gustavsviksvägen. Bilden är förmodligen tagen 1960 av Anna Steen, Örebro.
Storgatan, Växjö. Till vänster kvarteret Tegnér och till höger kv. Ödman, i korsningen Storgatan/Liedbergsgatan.
Översvämning på Liedbergsgatan, Växjö, 1940.
Vislanda och Vislandaskolan
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Paraden passerar järnvägen in mot väster.
Hörnet Storgatan - Liedbergsgatan. Växjö våren 1967.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Paraden passerar Oxtorget.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. En musikkår går paraden i höjd med Oxtorget.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Paraden i höjd med Oxtorget.
Fabrik
Rivning i kv. Dockan. i Växjö, ca. 1967. Hörnet Västra Esplanaden Nygatan. Färgfoto.
Service vid färdvägar
Handel
Korsningen Storgatan - Liedbergsgatan. Växjö, 1968. Kv. Tegnér under uppbyggnad.
Följande text fanns bifogad till fotona: 7/3 -90 rivet. Christian, sista ägaren privat. minne från den gamla gården Storgatan 72. Hamngatan. Taget av Benjaminsson. Falkenberg 20/3 1990. Beskrivning av , sista brukarens åren från gamla gården Storgatan 72 Hamngatan. Sedan Benjaminssons sterbhus sålt Fabriksgatan 7-5-3, förut gamla Bakgatan Norra, eller Hantverksgatan. Kärt barn har många namn, Eller Kältringagatan, enär tattare- kältringar, för att -------- ------- hästar. 1954 kom jag Christian Benjaminsson, Storgatan 72 hyrde där av järnhandlare Andrén, Köpte tomten 1972 Kontant 85 000:- drev där skrotaffär i 36 år, Hårda bud, inte som nu, med socialbidrag. Därför som det är idag, inget ansvar. En epok är slut, i det gamla inre hamnen, där det var liv och rörelse. Minns särskilt flottbesök från England Tyskland. Samt ett ett ryskt besök där ingen fick gå ombord, utan visitering. Båten var 150 met lång. Tack för min tid i Hamnen Christian 210506- 4659.
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.