Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Två soldater håller på att klä på sig militärkläder inne i en lokal. En soffa och en stolar finns också inne i lokalen. I bakgrunden syns ett stort fönster. Militär utrustning ligger runtomkring på en stol, på golvet och på soffan.
Från 299 kr
Vägstation Y13, Bredbyn. Vy över vägstationen med förrådsbyggnad och huvudlängan med verkstad, kontor och garage. På garageplan sandspridare, ångpanna (trumtiningsaggregat), spetsplog, enaxlig liten släpkärra och två personbilar. Vid förrådsbyggnaden manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Vid förrådsbyggnadens bortre hörn bensinpump (drivmedelspump). I bakgrunden till vänster skymtar den gamla vägstationen.
Göingeflickorna 4 september 1965 På bilden i förgrunden står en liten flicka med rosett i håret. Hon är klädd i en liten jacka, byxor och skor. Hon står lutad mot väggen bakom kulisserna till en utomhusscen vid Krämaren i Örebro. I bakgrunden står teknisk utrustning med sladdar till lutade mot väggen.
Statens Järnvägar, SJ Z61 361. Lokomotor Z 61. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z61 tillverkades av Kockums och hade ungefär samma konstruktion som övriga två. Loken Z61 skilde sig utseendemässigt från Z62 och Z63. Förarhytt med utrustning.
Vy över hus i Abisko. Mitt i bild syns tvättstugan f d uthus 10 D och strax där bakom brandboden med utrustning för Abisko frivilliga (SJ) brandmän. Till höger i bild syns gamla skolans avträde som gjordes om till uthus bl a för de boende i hus 9 D (stora huset t h) som ersättning för den till tvättstuga ombyggda 10 D.
Flygbild över Getinge; orten såväl som företaget Getinge AB. Järnvägen löper diagonalt över bilden med den ljusa stationsbyggnaden uppe till höger. Utanför bybebyggelsen tar odlingslandskapet vid. Företaget grundades 1904 i Getinge av Olander Larsson som Getinge Mekaniska Verkstad. Bolaget tillverkade då jordbruksredskap. 1932 började bolaget med medicinteknik och att producera sterilisatorer till medicinsk utrustning. På 1960-talet förvärvades Getinge AB av Electrolux och därefter expanderade företaget globalt. Idag ligger huvudkontoret i Göteborg.
Ruben Kullbohr i vägdistriktets Scania-Vabis i färd att sladda ett avsnitt av Ydres många grusvägar. I historisk tid låg vägunderhållet i huvudsak på landets självägande bönder. Under 1890-talet breddades skyldigheterna till att gälla alla fastighetsägare på landsbygden. Med bilismens intåg blev även den ordningen otillräcklig och istället infördes vägskatt till hjälp för de underhållsskyldiga. Vägskatternas kassor möjliggjorde inköp av bättre utrustning. I sammanhanget indelades riket i vägdistrikt och i Ydre härad inrättades Ydre vägdistrikt. Foto 1940-tal.
Bilden visar unga män i sjömanskläder som som småspringer med diverse utrustning för segling. Vissa springer i par och andra ensamma. De i par hjälps åt att bära master till segelbåtar och är placerade i förgrunden till vänster och centralt i mellangrunden. I förgrunden till höger i bild finns en man som bär livräddningsvästar. I bakgrunden ses fler utföra samma sysslor. Fonden i bilden utgörs av bastion Aurora.
Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Fyra soldater står inne i en stor sal och klär på sig militäruniform samt militärutrustning. Soldaten längst till höger håller på och hjälper sin kamrat till vänster med att knyta fast sovsäcken ovanpå ryggsäcken. Sovsäcken är ihoprullad. Soldaten till vänster om dem håller i en påse med en sak i. På golvet står fullt med militär utrustning. Två fåtöljer, två stolar samt två fönster med gardiner kring syns i bakgrunden.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med våg och annan utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Gunnars mor Bertha vid stickmaskinen. Bertha har skyddat tapeten mot de skador stickningen kan åstadkomma och kvällstid har hon endast en fotogenlampa som belysning. Troligen ryms maskinen i köket eftersom det hänger brickor i brickband på väggen över den. I Viskadalen, och Sjuhäradsbygden i övrigt, förekom det s k förläggarsystemet. Förläggarna köpte levererade material och utrustning till textilarbeterskorna i hemmen runtom i trakten. Förläggarna samlade sedan in de färdiga produkterna.
Medlemmar i Linköpings Roddklubb poserar inför en bal i egen regi på Stora hotellet 1892. Dessa årliga arrangemang hade som syfte att inbringa medel till inköp av den erforderliga utrustning som rodden krävde. Från vänster ses, sekreterare Knut Malmborg, kassör Herman Hammarlöf, Gustaf Andersson, ordförande Vilhelm Rolén, roddchef Viktor Lindeberg, Wathier Kroné, vice ordförande och intendent Sven Torgersruud, Emil Björling och Vilhelm Erlandsson. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men redan efter 1892 års bal kunde man av Karlstad Roddklubb köpa två stycken 4-åriga kapproddbåtar och en 2-årig dito.
Statens Järnvägar, SJ provmotorvagn från ASEA Dessa motorvagnar var en vidarutveckling av enfasmotorer under ledning av ingenjören Ernst Danielsson. under 1905 tillverkades under dennes ledning två motorer för järnvägsdrift. Dessa motorer hade typbeteckningen I 25. Vardera motorn hade effekten 18kW vid 500V och 25Hz. Motorerna kunde drivas både med likström och enfas växelström. Dessa motorer byggdes 1906 tillsammans med transformator och annan teknisk utrustning in i en våaxlad personvagn från SJ C6a. Huvudtransformatorn i denna vagn var dimensionerad för en kontaktledningsspänning på 6kv. Denna vagn provades därefter en kort tid på försökanläggningen.. På grund av vagnens låga effekt kunde ej några vagnar medfölja. Därför användes vagnen endast en kort tid innan skrotning skedde
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.